Forskning

korall

Forskning

Forskningen vid Naturvetenskapliga fakulteten täcker breda kunskapsområden: från atomkärnans elementarpartiklar till universums yttersta gränser; från cellens sinnrika mikrokosmos till havens komplexa ekosystem. Kanske är det just kombinationen av bredd och djup som resulterar i forskningsframgångarna. Flera av fakultetens institutioner ligger bakom upptäckter och vetenskapliga genombrott som får erkännande världen över.

Bakterien Thermus thermophilus lever i varma källor. Foto: Peter Brzezinski

Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens mysterium

Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

Forams

2017 års Bert Bolinföreläsning för klimatforskning

Den 18 maj höll Thomas Cronin årets föreläsning. Missade du den? Då har du chansen att se den i efterhand.

galax

Första bilderna av galax som kröker ljus från supernova

En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen. Observationerna visar på en lovande ny teknik för att testa teorier för universums accelererande expansion, om gravitationen och om fördelningen av mörk materia i universum.

Löv

Gordon Goodmans minnesföreläsning 2016

Årets föreläsning hölls av professor Daniel Nocera, en av världens ledande forskare inom förnybar energi. Professor Noceras grupp har utvecklat det "Artificiella lövet" en solenergiprocess som använder flera delar från fotosyntesen.

Säl

Antarktis smältande is saktar ner cirkulationen i världshaven

Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publicerats i tidskriften Nature Communications.

Saturnus

Sju av tio citerade svenska artiklar inom astronomi har anknytning till Stockholms universitet

Tidningen Populär Astronomi har för 6e året i rad skapat en lista över de mest citerade svenska artiklar inom astronomi och relaterade områden. Listan toppas överlägset av forskare från Stockholms universitet.

Sediment

Inlandsisens smältvatten löser klimatgåta

Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.

Digital höjdmodell som visar Norrströms avrinningsområde.

Artikel uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsbrev

En vetenskaplig artikel av Gia Destouni från Institutionen för naturgeografi har uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsbrev Science for Science for Environmental Policy.

Max IV

MAX IV ska ge världsledande forskning

Utanför Lund öppnar sommaren 2016 MAX IV-laboratoriet där man kommer att kunna studera strukturer på nanonivå (en miljarddels meter) molekyl för molekyl, atom för atom och hur de rör sig och uppför sig tillsammans.

S Hawkings

Stephen Hawking i Stockholm: Svarta hål är inte så svarta

Det finns en väg ut ur svarta hål. Det var budskapet när professor Stephen Hawking talade i Stockholm inför 3 000 åhörare på måndagen.

is

Störning i Golfströmmen kan leda till storskalig avkylning i Europa

Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen.

galax

Data från AlbaNova-teleskopet i ny avhandling om supernovor

I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm.

galax

Forskare kan ha upptäckt ny typ av galax

Forskare har hittat två galaxer som verkar bestå av enbart väte och helium. Galaxer som saknar tyngre ämnen än väte och helium har aldrig observerats tidigare.

plast

Stort medieintresse för Baltic Eyes nya rön om mikroplast

Baltic Eye-forskaren Katja Broegs nya rön om mängden mikroplast från kroppsvårdsprodukter som årligen släpps ut i Östersjön fick stor medial uppmärksamhet när de presenterades i veckan.

Molekyler

Röntgenlaser ger ögonblicksbilder av fotokatalys

En ny studie av ljusaktiverad katalys kan bidra till utvecklingen av kemisk lagring av solenergi. Studien, som nu publiceras i Nature, är ett resultat av ett brett internationellt forskarsamarbete kring ultrasnabb reaktionsdynamik. Forskare vid Fysikum har bidragit med kvantkemiska beräkningar som visar vad som händer i reaktionen.

Molekyl

En molekyl föds

Hur går det till när en molekyl skapas? I en studie som publicerades i Science Express den 12 februari fångar vi med hjälp av en röntgenlaser ögonblicket då två atomer möts och skapar en ny bindning mellan dem på vägen till en ny molekyl.

Alisdar

Grundvatten-förändringar kan vara tecken på kommande jordbävning

Tio år efter tsunamikatastrofen finns det ännu inget säkert sätt att förutse själva jordskalvet som sätter igång en tsunami. Nu visar ett svensk-isländskt experiment en metod som kanske skulle kunna fungera som jordbävningsvarning.

Illustration av satelliten MATS

Ny svensk forskningssatellit ska studera vågor i atmosfären

Atmosfärsfysikgruppen på Meteorologiska institutionen leder det vetenskapliga arbetet med ett nytt svenskt satellitprojekt, kallat MATS. Satelliten kommer att skickas upp 2017 och ska undersöka vågor i atmosfären.

Konstnärlig bild av en vattendroppe som träffas av en enskild puls från röntgenlasern. Dropparna kyls snabbt när de faller i vakuum. Den undre droppen har här redan kristalliserat till is. Genom att klassificera spridningsmönstren från separata droppar kunde vattnets struktur bestämmas ned till -46˚C, vilket är under den homogena kristallisationstemperaturen vid -41˚C.  Bild: Greg Stewart, SLAC (omslaget av Nature volym 510, utgåva 7505).

Vattnets struktur vid -46 ˚C beskrivs i Nature

Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.

Askö

Östersjöns medicinska problem

Det bor ungefär 90 miljoner människor i Östersjöregi­onen som släpper ut sitt avloppsvatten i havet, berättar Lena Kautsky, chef för Askö marinbiologiska laboratorium längst ut i Trosa skärgård.

Oden

Med Oden till Norra ishavet sommaren 2014

I sommar kommer en internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden att bege sig till Norra ishavet. Sammanlagt kommer ett 80-tal forskare att bla studera klimatförändringar och hur Arktis bildades.

Illustration av gravitationslinsfenomenet där ljusstrålar 
från blazaren B0218+357 når oss via två olika långa vägar.
Credit: NASA's Goddard Space Flight Center

Gravitationslins studerad i gamma-strålning

Ett internationellt forskarteam har för första gången med hjälp av ett rymd-teleskop (Fermi-satelliten) kunnat studera en gravitaionslins medhjälp av gamma-strålning. Forskningen öppnar nya möjligheter för att studera detaljer i jetstrålar från kvasarer men också en ny möjlighet att mäta universums expansion.

2 500 meter djupt hål i isen vid Sydpolen.

Svenska forskare gör årets fysikgenombrott

Svenska forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

Rymden

Kosmisk explosion blottar brister i teorier om universum

Ett internationellt forskarlag med deltagare från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet har mätt en av de mest kraftfulla explosioner universum kan frambringa och observationerna ställer de mest etablerade teorierna på ända.

Ylva tittar på bananflugor som sövs ned med koldioxid för att dom ska ligga stilla Foto: Per Nordström

Insektsforskare besöker Cornell University

Hur kan insekter stanna i utvecklingen när de övervintrar? Kan det hjälpa oss att förstå åldrandet? Mellan den 12-15 oktober så åker 13 forskare från Stockholms universitet till USA för att delta i en vetenskaplig konferens om insekter.

Den sista (rätt så grön, med linseffekt) är ett exempel från vårt JACS-arbete i augusti, tillsammans

Stimulerande växelspel med kemipristagare

Kemipristagarna Michael Levitt och Arieh Warshel samarbetar sedan länge med forskare vid Stockholms universitet. De datormodeller pristagarna utvecklat har stor betydelse för forskning om bland annat membranproteiner vid Stockholms universitet och SciLifeLab.

Bennet ön från luften omgiven av packis foto NASA

Forskningsexpedition till ryska Arktis

Forskningsexpeditionen till ryska Arktis är den sista pusselbiten i ett forskningsprojekt som undersöker den tektoniska utvecklingen norr om Sibirien.

Periodiska systemet

Forskare uppdaterar det periodiska systemet

Brom kommer aldrig se likadant ut igen i kemiläroböcker tack vare en ny uppdatering av dess atomvikt som forskare på Stockholms universitet delvis ansvarar för.

Elfvik

Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst

Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE.

LARS

Unik studie visar ljusets (om)väg genom galaxerna

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och har funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut än de egentligen är.



g

Medelhavsklimatet i fokus vid ny svensk-grekisk forskningsstation

Stockholms universitet har länge varit starkt inom klimat- och miljöforskning. Forskningen stärks nu då en ny forskningsstation invigs i Grekland.

Norrsken är vanligt i polarområdena Foto Sven Lidström

IceCube

IceCube är ett högenergi-neutrinoteleskop nära sydpolen, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare från olika länder bla Sverige. Av dessa spelar forskare från Stockholms universitet en viktig roll.