Oändligt stort?

Solförmörkelse
Solförmörkelse

Idag tror vi att universum är oändligt stort. Det kan verka svindlande att rymden aldrig tar slut. Men eftersom universum hade sin början för cirka 13,7 miljarder år sedan och information inte kan nå oss snabbare än ljusets hastighet, finns det faktiskt en gräns bortom vilken vi inte kan se. Forskare vid institutionen försöker förstå hur och varför universum utvecklades till det vi kan se idag. Är du nyfiken på att få veta mer om vårt universum kan du läsa orienteringskursen Modern kosmologi.

Bilden på affischen visar ett litet område i stjärnbilden Sextanten. Från sida till sida är detta område ungefär en tredjedel så brett som fullmånen på himlen. Många av de objekt som vi ser i bilden är fjärran galaxer, alltså samlingar av miljarder stjärnor. Den praktfulla vitblåa spiralgalaxen en bit ovanför bokstaven "g" i bilden ligger ungefär 1,6 miljarder ljusår bort. Bilden bygger på data från rymdteleskopet Hubble och teleskopet Subaru på Hawaii.

 Oändligt stort? (pdf) (1260 Kb)

Vart är du på väg?

Människan har alltid fascinerats av rymden. Med hjälp av teknikens framsteg har vi idag lyckats med både obemannade satelliter och bemannade rymdfärder. Vid institutionen bedrivs aktiv utveckling av instrument för användning vid olika internationella rymdteleskop. Bilden på affischen togs i oktober 2012 och visar en Sojuz-raket som lyfter från raketbasen Kourou, Franska Guyana.

 Vart är du på väg? (pdf) (653 Kb)

Merkuriuspassage

Solen är vår närmaste stjärna och kan därför studeras med mycket hög precision. Solfläckar syns som mörka fläckar på Solen och beror på att den är något kallare i de områdena. Institutionen för astronomi är hemvist för Institutet för solfysik som driver det svenska solteleskopet, SST, på kanarieön La Palma. SST är idag det största solteleskopet i världen. Vid sällsynta tillfällen kan planeterna Merkurius och Venus ses passera över solskivan. Bilden på affischen togs med SST under merkuriupassagen 7 maj 2003. Merkurius framträder som en mörk, rund skiva nära solens rand. Nästa merkuriuspassage äger rum 9 maj 2016 och blir synlig från Sverige.

 Merkuriuspassage (pdf) (648 Kb)

Fulländad

När stjärnor dör ger de upphov till de vackraste och mest extrema skådespelen i universum. Beroende på hur tung en stjärna är kan den sluta sitt liv på mycket olika sätt - allt från att den långsamt och tyst tynar bort till att den exploderar i en jättesmäll, en så kallad supernova. Materialet som kastas ut i slutstadiet av en stjärnas liv kan återanvändas för att bilda nya stjärnor och kanske även nya planeter. Bubblan av gas som affischen visar är en ca 400 år gammal rest av en supernova. Bubblan finns i vår granngalax Stora magellanska molnet, på 160 000 ljusårs avstånd, och det röda gasskalet utvidgas med farten 5000 km per sekund.

 Fulländad (pdf) (992 Kb)

Nya stjärnor

När stoft och gas i ett molekylärt moln börjar dra ihop sig och blir tillräckligt täta, bildas det en stjärna. Ur samma material kan det även bildas planeter och slutligen möjligen liv. Bilden på affischen visar ett område på himlen i stjärnbilden på Kentauren där nya stjärnor bildas, 6500 ljusår bort. Bilden är tagen med VLT (Very Large Telescope) på Paranal i Chile. Institutionen deltar i Stockholms universitets Forskarskola för astrobiologi för att studera hur planeter bildas och utvecklas och för att studera förekomsten av komplexa molekyler i universum. Dessa tros vara en förutsättning för uppkomsten av liv.

 Nya stjärnor (pdf) (955 Kb)

Nyfiken på astronomi?

Vi ger kurser i astronomi på allt från grundläggande till avancerad nivå. Är du intresserad av att lära dig mer om astronomi i allmänhet ges Översiktskurs i astronomi kvällstid våren 2016. Är du intresserad av astronomins historia och separationen mellan astronomi och astrologi finns kursen Astronomi kontra astrologi ur ett vetenskapligt perspektiv. Vi ordnar även öppna föreläsningar och teleskopvisningar under särskilda kvällar under vinterhalvåret.

Bifogade filer