Avtalet fanns på plats bara ett år efter att man hade förstått hur de angrep ozonet. Nu dyker nya kemikalier upp, kusiner till freoner, som man inte vet var de kommer ifrån, och som är lika aggressiva som de som förbjöds. Caroline Leck är professor i kemisk meteorologi på MISU. Hon kan ozonlagrets historia på sina fem fingrar och är idag oroad. Programledare: Per Gustafsson.

Grafik visar situationen under 1999 där blå färg markerar det uttunnade ozonskiktet över Antarktis. Förbud mot freoner gav snabb effekt, men nu dyker nya kemikaliehot upp. Foto: NASA/TT
Grafik visar situationen under 1999 där blå färg markerar det uttunnade ozonskiktet över Antarktis. Förbud mot freoner gav snabb effekt, men nu dyker nya kemikaliehot upp. Foto: NASA/TT/SR

 

I fredags medverkade våra forskare Caroline Leck och Henning Rodhe i Sveriges Radios program Vetandets Värld. Text och bild är tagna från SRs hemsida. LYSSNA HÄR.

"När användning av klor- och brominnehållande freoner förbjöds sågs det som en seger för klokt samarbete mellan forskare, politiker och industri. Men nu dyker nya kemikalier upp, kusiner till freonerna, som ett nytt hot mot ozonlagret.

År 1987 skrev ett flertal länder under det som kallas Montrealprotokollet. Syftet var att stoppa användningen av klorerade och bromerade organiska föreningar som var användbara och stabila industrikemikalier.

I folkmun kallades de freoner, men kemister säger hellre haloorganiska föreningar. De hade ett par år tidigare visat sig vara orsaken till den påfallande uttunningen av ozonlagret över Antarktis, visade mätningar. Den chockartade upptäckten följdes snabbt av Montrealprotokollet.

I mars 2014 har en liknande typ av aggressiva freoner dykt upp i mätinstrumenten. Det kan röra sig jordbrukskemikalier eller läckage från slutna processer, men det är ännu oklart.

Medverkar i programmet gör Caroline Leck, professor vid Stockholms universitet. Hon talet, och hur man kom att förstå dess funktion som solskydd för allt levande på jorden.

I programmet medverkar också atmosfärsfysikern Peggy Achtert och forskare från 1980-talet, professorerna Henning Rodhe och Paul Crutzen.

Förtydligande: I programmet nämns UVB-strålningens skadlighet i för stor dos. UVB-strålning i mindre dos behövs dock för att vi ska kunna bilda D-vitamin."