Någon som kan komma att bidra på vägen till ett hållbarare samhälle är årets Gordon Goodmanföreläsare, professor Daniel Nocera, från Harvard universitetet i USA. Professor Nocera är en av världens ledande forskare inom förnybar energi vars forskningsgrupp har utvecklat det "artificiella lövet" en solenergiprocess som använder flera delar från fotosyntesen.

Professor Daniel Nocera foto Per Nordström
Professor Daniel Nocera foto Per Nordström

Den årliga föreläsningen som hölls den 15 september på Kungl. Vetenskapsakademien hedrar Gordon Goodman som var ekolog samt forskare. Gordon Goodman fick en forskartjänst i Sverige och blev kvar här. I Sverige startade han Beijer institutet och Stockholm Environment Institute och tillsammans med professor Bert Bolin var han med och grundade FNs klimatpanel, IPCC.     

- År 2050 kommer jorden att ha ytterligare 6 miljoner elanvändare, 3 miljoner fler invånare plus 3 miljoner till invånare som inte har tillgång till el idag, men som kommer att ha tillgång till det år 2050. Om dessa 6 miljoner kan fås att använda småskalig förnybar el och inte fossila bränslen har vår jord kommit lång för att uppnå en förnybar tillvaro, berättar professor Nocera. Några storskaliga distributioner kommer världens fattiga länder inte att ha råd med istället bör energin komma från solen. – När solen lyser på våra huvuden så kan man höra henne säga: använd mig, använd mig, säger professor Nocera. Solen finns för alla människor på jorden, rika som fattiga.

Vad är lätt, billigt och lätt att distribuera i stora mängder? Lövet, där solenergi lagras som i ett batteri och omvandlar vatten och koldioxid till väte och syre. Tills nu har ingen forskning lyckats ta fram det materialet som skulle kunna göra detta på kontgjord väg.

Inte lika effektivt
Inte lika effektivt

Professor Noceras grupp har lyckats använda solenergi och splittra vattenmolekylerna och med hjälp av bakterier slå ihop vätet med kol från luftens koldioxid. Denna process som tar fram bränsle är ungefär 10 gånger effektivare än den naturliga fotosyntesen, samtidigt som den kan använda vilket vatten som helst, t.ex. saltvatten från havet.

Professor Nocera tror att den stora förändringen i samhället kommer att komma när det går upp för oss hur mycket klimatförändringarna kommer att kosta samhället t.ex. när investmentbanker börjar beräkna de verkliga klimatkostnaderna och föra in dem i sina kalkyler så att allmänheten ser hur investeringar verkligen påverkas. Hur mycket koldioxiden kostar samhället måste komma fram och koldioxiden måste få ett pris.
- Tänk om koldioxiden var rosa. Folk skulle verkligen reagera. Nu är den osynlig och därför är den svår att ta till sig, berättar professor Nocera vidare. Men vi lyckades komma tillrätta med surt regn och ozonhålet och år 2000 fanns det inga åsikter hos allmänheten om vår energi, idag är alla medvetna om frågan. Samtidig händer det mycket. I USA finns det idag 30 000 jobb inom kolindustrin men hela 120 000 inom solenergi och många företag har börjat tröttna på den långsamma processen och tar egna initiativ och går före politikerna i omställningen mot ett hållbart samhälle.  

- Vad ska vi välja för energislag i framtiden då? frågar någon i publiken. - Det finns många bra idéer där ute och detta kan hjälpa oss en bit på vägen, men samhällets infrastruktur är uppbyggt kring olja och kol och ersätta detta med något nytt som kostar stora pengar är svårt men det är därför koldioxiden måste få ett pris, svarar professor Nocera.

På den avslutande frågan vad han tar med sig hem från sitt besök här svarar professor Nocera att i Sverige verkar politikerna styra samhället mer, medan det i USA är mer pengarna som styr. Ni verkar även ha starkare band och vara mer knutna till naturen än vi är i Amerika.


Text Per Nordström