Illustration av MATS. Källa: Rymdstyrelsen
Illustration av MATS. Källa: Rymdstyrelsen


Rymdstyrelsen har beslutat att finansiera det nya satellitprojektet MATS. Den nya satelliten kommer att undersöka vågor i mesosfären, det atmosfäriska höjdområdet mellan 50 och 100 km. Mesosfären kan på många sätt ses som övergångsområde mellan den "vanliga atmosfären" runt omkring oss och "rymden" som tar vid på högre höjder. För att förstå atmosfären i dess helhet måste vi lära oss mer om detta övergångsområde och dess kopplingar både uppåt och nedåt.

Mäter ljus i mesosfären

Nattlysande moln över Stockholm. Foto: Wikimedia Commons
Nattlysande moln över Stockholm. Foto: Wikimedia Commons

MATS kommer med optiska mätmetoder att observera ljusfenomen som är specifika för mesosfären, till exempel nattlysande moln och luftsken. För att få en bra bild av vågstrukturer i dessa fenomen används tomografi, vilket gör det möjligt att rekonstruera en tre-dimensionell bild genom att observera mesosfären från många olika håll. Dessutom används spektroskopi, ett sätt att undersöka hur det uppmätta ljuset ser ut vid olika våglängder. Från detta går det att dra slutsatser om allt från temperatur till mängden av is i atmosfären.

Fyller en viktig lucka

Idag finns många idéer om hur vågor kan påverka atmosfärens egenskaper. I många fall saknas dock kunskaper om hur vågornas utbredning och växelverkan går till. För att komma vidare måste teoretiska idéer kopplas ihop med observationer. MATS ger denna möjlighet genom att ta fram en global databas, klimatologi, av vågfenomen i mesosfären. MATS fyller en viktig lucka i utforskningen av atmosfären på just dessa höjder.

Forskare från Stockholms universitet

Tre grupper med forskare från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers i Göteborg och Rymd- och plasmafysikgruppen på KTH i Stockholm deltar i projektet.
- MATS är ett mycket spännande projekt med tanke både på de vetenskapliga frågeställningarna och på metoderna att angripa dem. Genom att kombinera moderna optiska mätmetoder med en modern satellitplattform hoppas vi att kunna bidra stort till forskning om vågornas betydelse i atmosfären, säger Jörg Gumbel, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms Universitet.