Antarktis frusna Klimatarkiv
I Antarktis inlandsisar finns unik information om forna tiders klimat och miljö. Genom att borra upp iskärnor ur den kilometertjocka polarisen och studera dess innehåll av olika kemiska komponenter blir informationen tillgänglig för vetenskapliga analyser.
Denna tillbakablick ger möjlighet att få svar på frågor som t ex: är dagens klimat- och miljöförändringar kopplade till det industrialiserade samhället eller har liknande förändringar förekommit naturligt under andra tidsperioder?
Men kontinenten Antarktis är till ytan lika stor som Europa och det är diskutabelt hur stort område en enskild borrpunkt kan sägas representera.
Frågan är också hur de kemiska signalerna fördelas över snöytan och om de bevaras i snön eller förändras med tiden. Vid tolkningen av iskärnor som omfattar olika klimatstadier är det viktigt att känna till dess regionala representativitet och att förstå hur bl a temperatur och nederbördsmängd påverkar fördelningen och bevarandet av de ursprungliga signalerna.
Provtagning av snö i schakt under olika fältsäsonger ger information om hur atmosfäriska signaler bevaras i snön med tiden. En del signaler är beständiga och finns bevarade i snön såsom spåren av vulkanen Pinatubo (1991) som visar höga halter av sulfat. Denna signal kan användas för datering av snö och is.
En annan kemisk signal som bevaras i snön är marint biologiskt producerad metansulfonat där tidigare studier har visat att höga halter är kopplade till starka El Niño år. A
ndra signaler är föränderliga: oavsett vilket år provtagningen av nitrat görs uppmäts förhöjda halter i ytsnön på polarplatån. Vilket tyder på att den ursprungliga nitratsignalen omvandlas av ytprocesser i snön.
Hur kemiska signaler påverkas av olika temperatur och olika nederbördsmängd kan studeras genom att samla snö från schakt belägna på olika altitud och olika avstånd från kusten. Provtagningsplatserna befinner sig inom samma luftmassa, men skillnaderna i temperatur och nederbördsmängd är stora.
Variationerna i kemiska mönster för ett och samma år skiljer sig mycket mellan platserna, vilket bland annat kan bero på vindens omlagring av snön. Däremot, vid medelvärdesbildning av de kemiska signalerna under ett flertal år visar det sig att skillnaderna mellan schakten minskar och att liknande medelvärden fås över ett större område.
En iskärna borrad i det undersökta området kan därför sägas vara representativ för området. Detta indikerar även att temperatur och nederbördsmängd inte bestämmer fördelning och bevarande av kemiska signaler i snön i ett flerårigt perspektiv.
Redaktör: Ylva Hermansson
Källa: Naturvetenskapliga fakulteten
Uppdaterad: 2005-11-13