Tillsammans med forskare här på universitetet har vi på Östersjöcentrum arbetat för att förmedla forskningens rekommendationer angående den nya strategin.    

Efter att ha läst igenom dokumentet, är våra experter hoppfulla om att den kan ha positva effekter på miljön och havet. Alla sex kommenterar strategin i en ny artikel i webbmagasinet Baltic Eye.

Äntligen blir forskningen hörd!

- Jag är faktiskt riktigt glad, säger Christina Rudén vid Institutionen för miljövetenskap. Dokumentet har med många, viktiga saker som vi forskare lyft fram och drivit länge. Och skrivningarna är generellt starka och tydliga. Nu är det viktigt att behålla trycket, så innehållet inte vattnas ut i kommande implementeringssteg.

Kommentarerna kommer från forskare vid flera olika institutioner. De har fått stor hjälp av policyexperten Hanna Sjölund på Östersjöcentrum.

Hanna Sjölund, policyexpert på Östersjöcentrum

- Den här typen av uttalanden är mycket ovanliga från forskarsamhället. Generellt är det mest ideella organisationer och den starka industri- och jordbrukslobbyn som är snabba att agera. Forskarsamhället halkar efter, och missar därmed många tillfällen att påverka viktiga policydokument och lagförslag.

Med hjälp av Östersjöcentrums kommunikatörer gjordes forskarnas kommentarer snabbt till en intressant artikel som sammanfattar strategins viktigaste målsättningar, men också lyfter några av dess möjliga svagheter.

Vikten av samverkan

Tina Elfwing
Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum

Östersjöcentrum har i uppdrag att stödja och stärka universitetets framstående marina forskning. Genom att fungera som en länk mellan forskning och samhälle kan vi hjälpa forskarna att förmedla vetenskapliga resultat till rätt plats i samhället. Arbetet med kommentarerna på kemikaliestrategin är en del i det arbetet.

- Det här är ett bra exempel på hur vi, genom att kombinera expertis på både policysidan och inom kommunikation, kan förmedla forskningens resultat till rätt sammanhang, säger Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum.   

Bred kampanj för bra momentum 

Genom att producera olika typer av material, så som filmer, trycksaker och inlägg i sociala media, och portionera ut det över en längre tid har kampanjen kunnat spridas brett. 

I nedanstående film förklarar exempelvis professor Christina Rudén vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet varför forskningen hoppas att kemikaliestrategin tar hänsyn till riskerna med kemikalieblandningar:

 

  

Forskningens viktigaste rekommendationer:  

  • Illustration: Jerker Lokrantz/Azote
    Klicka nedan för att se stor bild. 
    att kemikalier måste kunna bedömas gruppvis istället för en och en. Risken är annars att tillverkarna byter ut ett reglerat ämne mot ett annat med likartade egenskaper, som kan vara lika farligt. Det tar mycket lång tid att samla tydliga bevis för att ett ämne är farligt, och mycket lång tid att få igenom ny lagstiftning. Det är både ineffektivt och medför stora risker för människor och miljö. 
  • Illustration: Jerker Lokrantz/Azote
    Klicka nedan för att se stor bild.
    att man måste utvärdera riskerna med cocktail-effekter, dvs. de blandningar av många olika ämnen som människor och andra organismer i miljön faktiskt exponeras för, istället för att titta på riskerna med ett ämne i taget. Vetenskapen är enig – riskerna med blandningar är större än risken för de enskilda ämnena.

LÄSVÄRT MATERIAL: 

EU-kommissionens presentation av den nya kemikaliestrategin för en giftfri miljö.

Forskarnas kommentarer på strategin

Läs vår Policy Brief: Time for smarter and safer chemical management.

En annan Policy Brief i ett liknande ämne: EU:s regelverk för kemikalier behöver bli mer transparent

Framtidens kemikaliekontroll. Utredning från Miljödepartementet, SOU 2019:45

Östersjöcentrums konsultationssvar på på färdplanen för EU:s kommande kemikaliestrategi

Se en animering om vikten av att kunna riskbedöma grupper av ämnen, inte bara ett och ett i taget.