– Det starkaste argumentet för ett förbud är att vi bör tillämpa försiktighetsprincipen, säger Marie Löf, forskare vid Baltic Eye på Östersjöcentrum och den som samordnade universitetets remissvar.

– Vi ska inte släppa ut potentiellt farliga ämnen och partiklar i havet. Särskilt inte om de är svårnedbrytbara och dessutom helt onödiga.

Enligt Marie Löf tyder den mesta forskningen på att mikroplast har skadliga effekter i miljön. Mikroplaster från kosmetiska produkter som skrubbkräm och tandkräm är en helt onödig källa. Dessutom är den – till skillnad från de flesta andra källor – lätt att åtgärda.

Scrubberprodukt med mikroplastpartiklar. Foto: Henrik Hamrén.
Kroppsvårdsprodukt med mikroplastpartiklar. Foto: Henrik Hamrén.
 

– Svensk industri jobbar med utfasning och det finns fullgoda alternativ som inte innebär en negativ miljöpåverkan, säger Marie Löf.

Men hur effektivt blir ett svenskt förbud om övriga Östersjöländer fortsätter att använda kosmetika med mikroplast?

– Om Sverige blir det första landet att införa ett förbud kan fler länder följa efter, vilket på sikt kan leda till ett EU-förbud. Men för att det ska hända tror jag att det krävs aktiva medlemsländer, som driver frågan. Min förhoppning är att Sverige tar den pådrivande rollen.

Förslaget om ett nationellt förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som sköljs av kom från Kemikalieinspektionen (KemI) i höstas, och syftar till att skydda svenska sjöar och hav. Deras rapport, som gjordes på uppdrag av regeringen, har därefter varit ute på remiss hos myndigheter, verk, kommuner, landsting, universitet, organisationer och näringsliv.

Östersjöcentrum samordnade Stockholms universitets remissvar, som stöttar förslaget om att införa ett nationellt förbud.

Var ert stöd odelat eller hade ni andra kommentarer till remissen?

– Vi stöder förslaget om ett förbud. Men vi tycker att det är en brist att det bara omfattar mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av, som till exempel skrubbkrämer och tandkräm, säger Marie Löf.

Varför valde KemI den avgränsningen?

– Till viss del berodde det nog på tidsbrist. Regeringsuppdraget löpte under ganska kort tid. Men förmodligen gjordes det också av hänsyn till industrin och för att öka möjligheterna att faktiskt kunna få igenom ett förbud. Industrins frivilliga utfasning har kommit längre i produkter som sköljs av än i andra produkter.

Mikroplaster förekommer dock även i icke-skrubbande produkter, som hudkrämer, solskyddsmedel, puder, rouge, ögonskugga och mascara. Dessa produkter klassas som ”leave on”, vilket betyder att de inte sköljs av – och omfattas därför inte av förslaget.

Marcara räknas som "leave on" Foto: Henrik Hamrén.
Mascara räknas som "leave on" produkt. Foto: Henrik Hamrén.

Definitionen är inte logisk om man ser till hur produkterna faktiskt används, anser Marie Löf.

– I viss utsträckning kanske klassificeringen stämmer för smink, i alla fall om användaren torkar av sminket med papper eller bomull som sedan slängs i soporna. Men många människor tvättar ju bort sitt smink med tvål och vatten. Hudkrämer sköljer vi ju oftast av, så de hamnar ändå i avloppet. Och solskyddsmedlet vi smörjer in oss med på stranden hamnar ju i sjöar och hav så snart vi badar.

– Jag hoppas att industrin tar den här frågan på allvar och ersätter mikroplasten i alla kosmetiska produkter med alternativ som bryts ner snabbt och inte innebär ett miljöproblem, säger Marie Löf.

Remisstiden för förslaget om ett svensk förbud gick ut den 2 maj. Nu ska de inkomna svaren granskas. Om regeringen därefter tar ställning för att driva frågan om ett förbud vidare, ska det anmälas till EU och WTO för granskning.
 

FAKTA: mikroplast i kosmetika

Användningen av mikroplastpartiklar i kosmetiska produkter uppgår årligen till över 130 ton i Östersjöns avrinningsområde och flera tiotals ton hamnar direkt i Östersjön. Hur mycket beror på hur effektiv reningen för små partiklar är i avloppsreningsverken.

De länder som använder mest kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster är Polen, Sverige, Tyskland och Finland, som tillsammans står för 80 procent av användningen i avrinningsområdet. Läs Baltic eyes policy brief om mikroplaster.

En rapport till EU-kommissionen beräknar att minst hälften av tillsatserna av mikroplaster i kosmetiska produkter inom EU sker i så kallade ”leave on-produkter”.

Avrinningsområdet är det landområde vars regnvatten och floder rinner till Östersjön. Det omfattar fler länder än de nio som direkt gränsar till Östersjön.

 

Skribenter: Henrik Hamrén & Marie Löf