I studien, som nu publiceras i Science of the Total Environment, har information från flera miljöövervakningsprogram kombinerats för att ta reda på hur halterna av polyaromatiska kolväten, PAH:er, har förändrats i Östersjöns blåmusslor sedan slutet av 1980-talet.
PAH:er, som bland annat bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material och oljeprodukter, kan vara hormonstörande och cancerframkallande hos djur och människor. De når ofta havsmiljön via luftföroreningar och flera insatser har genomförts för att minska utsläppskällorna. För att kunna se om åtgärder, som lagstiftning, har effekt och att minskade utsläpp även avspeglas i havsmiljön är miljöövervakning ett viktigt verktyg.
- Miljöövervakningsdata är vår enda möjlighet till att att upptäcka förändringar över tid. Hur snabbt man kan upptäcka en förändring beror på hur stor variation man ser mellan år, Agnes Karlsson, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, som initierat studien.
Miljöfaktorer maskerar utvecklingen
Dessvärre beror variationen inte enbart på den faktiska belastningen i miljön, som man vill mäta, utan också på brus från olika biologiska faktorer och miljöfaktorer som kan påverka halten av ett ämne i en organism.
- För PAH:er i blåmussla har variationerna av halterna varit stora, höga ett år, låga året därefter och sedan höga igen. Vi har därför fokuserat på att hitta en statistisk metod för att minska bruset och öka tillförlitligheten i miljöövervakningsdatan, säger Caroline Ek, miljögiftsforskare som tidigare arbetat med koordinering av den nationella miljögiftsövervakningen.
Kan upptäcka trender snabbare
I blåmusslornas fall kan kroppsstorlek, ämnesomsättning, vattentemperatur, mängd plankton eller avrinning från land påverka hur mycket PAH:er de exponeras för, i olika utsträckning. I studien har forskarna rett ut vilka faktorer som är av störst betydelse för PAH-halter i blåmussla.
- Vi märkte bland annat att mängden bottenfauna som gräver runt i sedimentet hade en viktig påverkan på PAH-halterna i blåmussla. Det kan alltså vara gamla synder i sedimenten som ger upphov till extremt höga halter ett visst år då det fanns mycket bottenfauna, snarare än att utsläppen var särskilt stora just detta år, förklarar Agnes Karlsson.
- Det verkar också som att musslorna får i sig mer PAH:er när det är stora algblomningar under våren. PAH:er fastnar troligen på algpartiklarna. Det är därför oerhört viktigt att fortsätta med till exempel frekvent planktonövervakning, inte bara för att förstå tillståndet i havet men också för att förstå hur organismer i ekosystemet exponeras för miljögifter, säger hon.
Oersättliga tidsserier
Kostnader för att åtgärda belastningar på miljön är oftast stora och möjligheten att tidigare kunna avgöra om åtgärder är effektiva, eller över huvudtaget behöver sättas in kan därför ha stor betydelse ut ett ekonomiskt perspektiv.
- Genom att justera tidsserierna för de mest relevanta faktorerna kunde vi minska antal år som krävs för att upptäcka en förändring med flertal år i nästan alla undersökta tidsserier. Ju snabbare man har möjlighet att kunna observera och reagera på förändringar i miljön desto bättre kan vi skydda den och agera kostnadseffektivt, avslutar Caroline Ek.
Om studien:
- Vetenskapliga artikeln: The importance of adjusting contaminant concentrations using environmental data: a retrospective study of 25 years data in Baltic blue mussels
- Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Mer om marin miljöövervakning:
Policy brief: Bevara och utveckla miljöövervakningens långa tidsserier (pdf) (5191 Kb)