Syftet med mentorprogrammet är att stödja unga lärare/forskare i deras professionella utveckling. Erfarna lektorer/professorer/emeriti inom fakulteten utses som mentorer och mentorskapet pågår i regel mellan 1 till 2 år. 

 

Två personer samtalar
Foto: Michael Erhardsson, Mostphotos

Vad leder mentorskapet till?

”Jag uppskattade att träffa någon som hade gått igenom samma process med att starta upp en forskargrupp.”

”Det var bra att höra åsikter från någon utanför den egna institutionen.”

”Jag fick verktyg att utveckla strategier inför viktiga beslut.” 

 

Ett lyckat mentorskap kan, förutom personlig utveckling, hjälpa adepten till ett utökat nätverk, handgripliga råd kring olika situationer och framförallt en objektiv och ärlig röst som kan återkoppla på beslut som adepten tagit i sin roll som forskare eller chef. Vad mentorn får ut är kanske inte alltid lika självklart, men kan handla om tillfredsställelse av att dela med sig av erfarenheter från ett långt yrkesliv, dela med sig av med- och motgångar, se andra individer växa, förstå vilka utmaningar en yngre generation har osv. I utvärderingarna som genomförs varje år framkommer ibland att mentorerna inte alltid varit säkra på vad deras insatser har betytt. Att adepterna har varit väldigt nöjda betyder att alla mentorer hittills ska vara nöjda med sin insats.  

Hur går träffarna till?

Vid den första träffen introduceras nya adepter och mentorer till mentorskap samt till förutsättningarna och inramning av programmet. Efter det har mentorsparen sitt första möte där de lär känna varandra, diskuterar de praktiska förutsättningarna, förväntningar, syfte och mål. Därefter är det inte förutbestämt hur ofta mentorsparen träffas, men ett riktmärke är en träff på ca 2 timmar per månad.

För att mentorskapet skall fungera bra är det viktigt att mötena är välstrukturerade och att mentorsparen har förberett sig på lämpligt sätt inför varje möte. 

”Jag har blivit mer självsäker i min roll som gruppledare och forskare.”