En gång per år hålls Gordon Goodmanföreläsningen på Kungl. Vetenskapsakademien till minne av Gordon Goodman som var ekolog samt forskare och fick en forskartjänst i Sverige och blev kvar här. I Sverige startade han Beijer institutet och Stockholm Environment Institute och tillsammans med professor Bert Bolin var han med och grundade FNs klimatpanel, IPCC.

Årets föreläsare Camille Parmesan är själv professor på School of Biological Sciences på Plymouth University i England samt adjungerad professor på institutionen för Geovetenskap på University of Texas i USA. Snart kommer hon även att börja som rådgivare i Frankrikes president Macrons program ”Make Our Planet Great Again”. Hennes forskning handlar om hur klimatförändringarna påverkar djur och växtlighet.

Foto Lina Enell


-Vi som sysslar med detta har ju alltid främst sett invasiva arter som det största hotet mot vår flora och fauna, d.v.s. arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt har flyttat till ett nytt område där de snabbt sprider sig och orsakar skada av olika slag, berättar Camille inledningsvis. Men i och med den globala uppvärmningen har allt förändrats. Förr kunde enstaka individer förflytta sig geografiskt, men nu handlar det istället om hela populationer som flyttar när klimatet ändras, i huvudsak mot polerna och mot högre höjder där temperaturerna är lägre.   

Landlevande djur förflyttar sig ungefär 6-17 km/årtionde medan marina arter förflyttar sig upp till 10 gånger så långt på samma tid. Detta beror på att man på havet måste färdas längre för att lämna en klimatzon då strömmar snabbt kan förändra vattentemperaturen. Sedan finns det arter som t.ex. torsken som flyttat upp till 200 km på 10 år och fjärilsarten Purple emperor som flyttat hela 200 km på bara 5 år.

-I Östersjön har temperaturen sedan mitten av 80-talet ökat med ungefär två grader vilket bl.a. resulterat att Vibriobakterien, som kan orsaka allvarlig matförgiftning och hudutslag, så kallad badsårsfeber, etablerat sig här. Detta är en ”nasty bacteria” säger Camille och sträcker upp ett varnande finger.

Ökad temperatur behöver inte innebära att arter flyttar utan det är betydligt mer komplicerat än så. Vissa arter kanske istället förflyttar sig till nederbördsrikare områden trots att temperaturen är högre där. Stigande temperaturer är heller inte det enda problemet. Studier har gjorts i Kalifornien där vissa växtområden kanske inte hade försvunnit om de var större och inte påverkats av övergödning från närliggande åkermarker.
 

Bränder på vintern oroväckande
Ungefär 18 % av alla arter i Camilles databas behöver en kall vinter för att återställa sin klocka och när temperaturen stiger blir kalla vintrar allt sällsyntare. Stora områden på jorden håller på att förändras med bränder i bl.a. Kalifornien och Europa som rasar på vinter då det ju ska vara regnigt och fuktigt och bara med en grads temperaturökning så kommer stora delar av jorden att förändras på sätt som vi inte kan förutse. Tidigare klimatanalyser har underskattat klimatförändringarna.

Men hur gör man med olika arter som kanske hotas av att försvinna på en plats men skulle kunna etablera sig på en annan, men där det t.ex. redan finns en annan fjärilsart? Resultatet kan ju bli att båda dessa unika variationer av fjärilar försvinner och istället blir en hybrid. Klimatförändringarna gör att vi måste försöka rädda olika arter globalt sett men kanske inte de som vi är vana vid hemma på bakgården. Ju större en arts genetiska mångfald också är desto större möjligheter har de att stå emot klimatförändringarna. Sedan har ju Europa en annan jordsbrukshistoria än Amerika som olika arter har kunnat anpassa sig till under lång tid, så förhållandena ser annorlunda ut på olika platser på jorden. 

Restaurering av områden gör dessa mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och sådana områden kommer även i framtiden att kunna ta upp betydligt mer koldioxid än t.ex. odlade områden. Sjögräs på havsbotten och tropisk regnskog är exempel på detta.  

-Det bästa som var och en kan göra är att låta delar av tomten vara vild. Då trivs fjärilar och andra djur mycket bättre. Och glöm heller inte att för att vi ska kunna prata med varann så måste vi vara vänner trots att många har olika uppfattningar om hur vi ska lösa framtidens problem. Ta en öl tillsammans och snacka med varandra, det hjälper, avslutar Camille och förmedlar ett sista hopp inför de utmaningar vi alla står inför.

Här kan du se hela föreläsningen samt paneldebatterna efteråt

Text Per Nordström