Ekonomi i balans

Fakulteten arbetar nu också på uppdrag från rektor med att nå en ekonomi i balans senast 2023 och vi följer upp vårens institutionsbesök med anledning av detta uppdrag genom kortare avstämningsmöten som hålls från mitten av september till mitten av månaden därpå. Fakultetens ekonomi är i grunden god och vi har under senare år stadigt ökat våra intäkter från externa forskningsbidrag på ett sådant sätt att dessa år 2019 var större (totalt förbrukades 1000 MSEK av externa medel) än det statliga anslaget för forskning och forskarutbildning (FUF, 900 MSEK 2019) och också större än det statliga anslaget för grundutbildning (UGA, 300 MSEK 2019). Trots detta ser vi en för snabb minskning av fakultetens sparade anslagsmedel (myndighetskapital) vilket uppgick till ca 160 MSEK vid ingången av 2020. Med ett budgeterat underskott i storleksordningen 73 MSEK för 2020 är det uppenbart att vi behöver se över våra kostnader på anslagssidan. Höstens diskussioner med institutionerna/motsvarande förs då också i ljuset av ekonomiska delrapporter per den 20-08-31 och institutionernas nya prognoser för hela 2020. I skrivandes stund har fakulteten haft möten med Institutionen för biologisk grundutbildning, BIG, och med Stockholms resilienscentrum, SRC, och vid dessa möten har en del ytterligare förslag till effektiviseringar och besparingar framkommit som högre nyttjandegrad av undervisningslokaler och viss begränsning i medfinansieringen av externa bidragsprojekt. Detta var också den typ av åtgärder som diskuterades före sommaren och som även andra institutioner är på väg att vidta till exempel genom att ändra reglerna för medfinansiering av doktorandanställningar. En trend som vi ser är dock att antalet årsarbetskrafter summerat för kategorierna doktorander, postdoktorer och forskare för hela fakulteten idag är något fler än vid samma tidpunkt 2019 (en ökning med ca 15 – eller med någon procentenhet). Denna ökning avspeglar bland annat att fakultetens lärare/forskare tagit hem flera nya större externa bidrag under 2019 vilket är mycket glädjande och ett nytt kvitto på att vi har väl fungerande forskningsmiljöer. Genom medfinansiering av doktorandanställningar leder det här förstås till ökande kostnader på anslagssidan, vilket igen understryker att det är viktigt att se över medfinansieringsrutinerna på institutionerna. En ekonomi i balans på fakultets- och institutionsnivå ger utrymme att ytterligare utveckla starka forskningsmiljöer genom strategiska lärarrekryteringar och andra investeringar och är därför mycket viktig. Vid höstens möten har institutionerna också möjlighet att kommentera och kort diskutera den preliminära rapport om kvalitetssäkring av forskning som skickats ut till institutionerna. Institutionerna har här möjlighet att korrigera felaktigheter och också påpeka aspekter som är viktiga för institutionens forskning som kanske inte kommer fram så tydligt eller inte alls i det underlag till rapporten som dess författare, Jonas Gurell, hämtat från allmänt tillgängliga databaser. Rapporterna med eventuella kompletteringar är tänkta som diskussionsunderlag i dialoger mellan institutioner och fakultet och med rektor.

Kvalitetssäkring av forskning

Efter höstens besök hos enskilda institutioner och centra kommer rektor att kalla till möten med våra fyra sektioner där fakultetsledning och ledningarna för sektionens institutioner deltar gemensamt. Dessa möten kommer att handla om kvalitetssäkring av forskning och ge ytterligare möjligheter att diskutera sådana aspeketer. De närmaste dagarna kommer jag att delta i en av 37 paneler som ska utvärdera forskningen på Lunds universitet. Min panel har till uppgift att utvärdera hur universitet hanterar behovet av lärarna/forskarnas tillgång till forskningsinfrastruktur. Det ska bli väldigt spännande att delta i det arbetet och jag hoppas att kunna ta med mig insikter som kan vara till nytta också i Stockholm när det gäller infrastruktur och jag får ju också möjlighet att jämföra vårt kvalitetssäkringsarbete på SU med den övergripande utvärdering av forskningskvalitet som görs vid Lunds universitet.

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen ökade satsningar på bland annat forskningens infrastrukturer och Vetenskapsrådet samt ökade basanslag till universitet och högskolor. Den totala satsningen på forskning och innovation för 2021 är 3,4 miljarder kronor och den beräknade nivåhöjningen fram till 2024 är 3,75 miljarder. Exakt hur dessa medel kommer att fördelas vet vi inte i skrivandes stund, men det tycks klart att det blir en förstärkning av forskningsfinansieringen via forskningsråden för såväl fria forskarinitierade projekt som för forskningsinfrastruktur. En förstärkning av universitet och högskolors basanslag har också annonserats.

Tack!

Avslutningsvis vill jag tacka prefekter, studierektorer och alla medarbetare för det fantastiska arbete som utförts och fortsatt utförs med de utmaningar vi har med anslagsekonomi och pandemi under en tid framöver.   

Henrik