Porträtt av Henrik Cederquist
Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling

Glädjande besked gällande forskningsfinansiering

Så här mot slutet av terminen har vi mottagit många glädjande besked när det gäller externfinansiering av forskning. Ett mycket stort antal (44 stycken) och en hög andel av det Naturvetenskapliga områdets ansökningar om fria projektbidrag från Vetenskapsrådet beviljades. Beviljandegrad blev i år nära 40 % vilket är ett enastående resultat då genomsnittet i landet är lite drygt 20 %. Med liknande siffror för 2021 och med höga beviljandegrader även tidigare år kan man kanske se ett mönster där ansökningsarbetet tycks bedrivas på ett bra och effektivt sätt. Grunden för framgångarna är självklart att det görs mycket bra forskning på Stockholms universitet och på fakulteten och, i ett längre perspektiv, att lärar- och forskarrekryteringsarbetet varit- och är framgångsrikt. Trots dessa goda siffror finns det nog ändå en viss förbättringspotential. Genom att fler skriver ansökningar så har vi möjlighet att öka antalet erhållna bidrag, vilket skulle bidra till att utveckla områdets redan starka akademiska miljöer ytterligare.

Även hos FORMAS har vi haft stor framgång i år och det gäller också i mycket hög grad ansökningar till Wallenbergstiftelsernas utlysningar. Stockholms universitet har under perioden 2010–2022, tillsammans med Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska Institutet, KI, varit de mest framgångsrika med att ta hem bidrag till forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det är anmärkningsvärt då Stockholms universitet varken har teknisk eller medicinsk fakultet. I år, 2022, fick vi fyra nya sådana bidrag.

När det gäller Wallenberg Academy Fellows, så kallade WAF-bidrag, så är vi tillsammans med KI delad etta i landet under samma tidsperiod. När den här texten publiceras kommer vi att ha kommunicerat vilka kandidater som erbjuds att skriva fullständiga WAF-ansökningar och i slutet av januari kommer vi i samråd med det Humanvetenskapliga området att föreslå vilka Stockholms universitets 12 nomineringar slutligen blir. Här är, som för andra prioriteringsprocesser, vetenskaplig excellens det främsta kriteriet, men vi beaktar också de villkor som stiftelsen satt upp och som innebär att minst hälften av de nominerade ska vara externa och minst 40 % ska vara av underrepresenterat kön. Under årets förnomineringsarbete har det blivit tydligt att tillgången på starka externa kandidater inte är så stor som vore önskvärt och här finns således en tydlig förbättringspotential. Kanske är det så att institutionerna tvekar om att nominera externa kandidater då detta begränsar utrymmet för egna strategiska rekryteringar. En möjlighet kunde vara att när man identifierat ett rekryteringsbehov överväger att undersöka om det finns externa kandidater lämpliga för WAF. Med detta sagt är det upp till institutionerna själva att, i dialog med fakulteten, välja hur man vill prioritera och på vilket sätt man vill rekrytera. Här finns ju också ekonomiska utmaningar, som på senare tid tyvärr blivit än mer tydliga.

Ekonomiska utmaningar

Inför 2022 hade vi förhoppningar om en lugnare kostnadsutveckling men i och med kriget i Ukraina har inflationen tagit fart vilket leder till kraftigt höjda kostnader, inklusive de för hyror. Detta kombinerat med en mycket blygsam pris- och löneomkostnadsuppräkning inför 2023 gör att utmaningarna är mycket stora. Områdesnämnden har nyligen beslutat om budget för 2023 där flera institutioner får lägre tilldelningar i kronor 2023 än vad man hade 2022. Prefekterna arbetar aktivt och hårt med att minska sina lokalkostnader men för att detta ska få effekt för universitets totala kostnader krävs att vi kan minska ytorna på sådant sätt att hyresavtal för hela byggnader kan sägas upp. Under 2023 kommer diskussioner om ekonomiska förutsättningar säkerligen och av nödvändighet att få stor uppmärksamhet och ekonomin kommer att påverka vilka satsningar som vi får möjlighet att göra. Trots detta tror jag att vi har goda möjligheter att ytterligare stärka våra akademiska miljöer och hela vår verksamhet genom att ytterligare skärpa vårt externfinansieringsarbete och ta väl vara på de möjligheter som t.ex. WISE- och DDLS-satsningar erbjuder, samt att se över hur olika delar av verksamheten är organiserad. Vi avser, till exempel, att tillsätta en eller flera arbetsgrupper för att se över hur vår undervisning är organiserad och då inleda med att analysera hur detta ser ut på andra lärosäten (omvärldsanalys). Målsättningen är att, om möjligt, ytterligare stärka och kanske också komplettera vårt utbildningsutbud och därigenom kunna rekrytera fler studenter. Fler studenter behövs även till lärarutbildningarna i matematik och naturvetenskap eftersom antalet studenter där, av olika skäl, minskat drastiskt under den senaste tiden. Den utvecklingen måste vändas snabbt om den inte ytterligare ska förvärra skolornas redan stora kompetensförsörjningsproblem.

En annan viktig nyhet gällande utbildning är omställningsstudiestödet som startar från 1 januari 2023. När det är fullt utbyggt beräknas det beröra ca. 40 000 arbetstagare per år på nationell nivå. Omställning kan här handla om både kortare kompetenshöjande kurser (gärna på distans) och om längre utbildningar (distans eller campus). Även om det kan vara svårt att skapa specifika utbildningar för denna grupp studenter, bör vi tänka igenom vilka utbildningar vi ger och hur vi annonserar dem så att potentiella omställningsstudenter får upp ögonen för vårt utbud. 

Fakultetssatsningar under 2023

Vi ser också stora utmaningar när det gäller forskningsinfrastrukturen där fördyringar av de stora nationella satsningarna och av internationella infrastrukturer riskerar att påverka möjligheten att utveckla annan nödvändig infrastruktur negativt. Under 2023 kommer vi att utvärdera ett antal långsiktiga fakultetssatsningar, bland annat verksamheterna i och stöden till fakultetens egna infrastrukturer, så kallade core-facilities, och vi kommer också att inleda arbetet med att se över fördelningen av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning till institutioner och centrumbildningar. I anslutning till det senare har jag uppfattat att prefekter och föreståndare anser att en nyckelfråga är hur man täcker kostnaderna för medfinansiering av olika externa forskningsbidrag. Denna intressanta och viktiga fråga får vi ta itu med under 2023, men innan dess vill jag tacka prefekter, föreståndare och medarbetare inom alla delar av vår verksamhet och, inte minst, Områdeskansliet för naturvetenskap för ett synnerligen bra samarbete under 2022. Jag tror och hoppas att arbetet kommer att fortsätta på samma sätt och i samma goda anda även under 2023.

Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Henrik