Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling

Vetenskapsrådet (VR), FORMAS, Forte och Vinnova fick under våren ett uppdrag att, baserat på forskningspropositionen och i samråd med universitet och högskolor, ta fram förslag till en ny modell för kvalitetsbaserad fördelning av medel för forskning och forskarutbildning till lärosätena. Den nya modellen är tänkt att ersätta den tidigare presentationsrelaterade fördelningsmodellen som är baserad på bibliometri och lärosätets förmåga att attrahera externa forskningsbidrag. VR har lett arbetet och de fyra råden lämnade gemensamt ett förslag till ny modell till regeringen den 31/5 2021.  

Enligt förslaget kommer lärosätena att få möjlighet att, beroende på storlek, lämna in ansökningar om finansiering av upp till 5 profilområden. Ansökningarna kommer att hanteras av VR och enligt förslaget kommer man att kunna få olika schablonbelopp beroende på utvärderingen och förutsatt att förslaget bedömts hålla en tillräckligt hög kvalitet. Schablonbeloppen anges till intervallet 5- 20 MSEK/år i sex år. Ansökningarna ska innehålla en beskrivning av det strategiska arbetet på lärosätet, hur man arbetat med att ta fram sina profileringsförslag och hur man arbetar med förnyelse och kvalitetsutveckling av forskning generellt. Lärosätet ska också beskriva verksamheten inom profilområdet och hur man planerar att utveckla den. Det ska vara möjligt att lämna in förslag på redan etablerade (starka) profilområden såväl som förslag på områden under utveckling. Oberoende av vilket så är utvecklingsperspektivet viktigt. Bedömningspanelen är tänkt att bestå av 6-8 internationella ledamöter med bred erfarenhet från strategiskt lednings- och utvecklingsarbete, utvärdering av vetenskaplig kvalitet och av kvalitet i samverkan med det omgivande samhället. Panelen kommer att ha möjlighet att anlita externa bedömare inom specifika ämnen. Notera att denna panel måste täcka alla vetenskapsområden samt också ha möjlighet att bedöma andra typer av profileringsansökningar som, enligt förslaget, ska kunna innefatta profileringsarbete som inte ansluter sig till traditionella vetenskapsområden. Bland exemplen av det senare slaget nämns profileringsarbete med rekryterings- och meriteringsprocesser och profilering baserat på (forsknings)infrastruktur. Panelen kommer att ge betyg, enligt förslaget 1-3 där 3 är högst inom följande tre områden: i, kvaliteten i lärosätets strategiska arbete och dess koppling till valet av profilområde samt profilområdets utvecklingsmöjligheter; ii, vetenskaplig kvalitet; iii, kvaliteten i samverkan med det omgivande samhället.

Jag läser också i förslaget att samarbete mellan lärosäten är möjliga och bör uppmuntras men att det inte är något krav. Om flera lärosäten samarbetar om ett profilområde måste båda, så vitt jag förstår, lämna in en profileringsansökan. Tvärvetenskapliga profilområden välkomnas men jag kan inte se att man i förslaget indikerar någon speciell fördel för sådana i förhållande till profilområden inom en vetenskaplig disciplin. I forskningspropositionen betonade man vikten av koppling mellan forskning och utbildning och i forskningsrådens förslag skriver man fram målbilder för ett bra profilområde där det bland annat står: ” Profilområdet utvecklas i en kunskapsmiljö av hög kvalitet som inkluderar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle”. Jag tror att kopplingen till utbildning kommer att vara viktig men än så länge finns ju ingen indikation på hur sådana aspekter ska tas med i utvärderingen. 

Forskningsråden är liksom lärosätena starkt oroade av den korta införandeperioden – den nya modellen är tänkt att användas för medelstilldelningen redan för 2023 - och föreslår att en planeringsperiod införs. Enligt rådens förslag skulle det innebära att lärosätena indikerar vilka områden man avser söka profilering för tidigt under 2022 för att råden, baserat på detta underlag, skulle kunna inleda arbetet med att rekrytera bedömare. Man föreslår vidare utlysning efter sommaren 2022 där lärosätena har möjlighet att lämna in fullständiga profileringsansökningar – fem till antalet för SU som helhet. 

I forskningspropositionen sägs att minst 500 MSEK ska fördelas baserat på profileringsansökningarna från och med 2023. Basanslaget för forskning till sektorn som helhet stärktes tillfälligt med 500 MSEK för år 2021 – den del av de pengarna som tillfallit vår fakultet på SU uppgår till drygt 18 MSEK och har redan fördelats strategiskt genom ett beslut av områdesnämnden. Dessutom angavs i forskningspropositionen att basanslaget för forskning skulle höjas permanent med 720 MSEK från och med 2021 och sedan höjas ytterligare något de kommande åren. Om nu minst 500 MSEK ska användas för profileringsfinansiering så innebär det att vår del av den ”permanenta” höjningen, som även den blev drygt 18 MSEK, bara kommer att tillfalla oss 2021 och 2022. Sedan kommer den höjningen att dras in för att finansiera profilområdena. Det blir naturligtvis på motsvarande sätt för övriga lärosäten. 

Jag har här gjort ett försök att kort beskriva den nya modell som forskningsråden föreslår och övergår nu till att göra några reflektioner. Det är ett mycket långtgående förslag då det styr bort från det sätt på vilket vi inom Stockholms universitet och vårt vetenskapsområde har arbetat med att bygga starka, internationellt konkurrenskraftiga och attraktiva forskningsmiljöer. Vi gör detta genom öppna breda utlysningar av läraranställningar och låter de som rekryteras i hård internationell konkurrens påverka forskningsinriktningen och bredden genom sitt eget intresse och sin förmåga. Vi styr inte uppifrån utan våra forskningsmiljöer utvecklas spontant över tid vartefter nya frågeställningar och utmaningar uppkommer och relaterar naturligt till ledande internationell utvecklingen. Ibland görs dock mer centrala riktade satsningar och åtgärder för att stärka vissa ämnen – nyliga exempel är omorganisationen av verksamheten i analytisk kemi och inrättandet av ett centrum för hållbar kemi – SUCCeSS. Vi har även gjort betydande och lyckosamma satsningar på ämnet neurokemi och på ett världsledande solteleskop. Huvuddelen av vårt strategiska arbete sker dock genom lärarrekryteringen.  

En risk som jag ser med forskningsrådens förslag är att det blir en så stor vikt på att adressera samhällsutmaningar att profilområden utan en stark och väldigt tydlig  koppling till utmaningarna inte har någon möjlighet att få finansiering. Det riskerar då att försämra förutsättningar för grundforskningen vilken är viktig för Stockholms universitet och även för samhället i stort på lång sikt. Den nya modellen kommer ju att innebära att (förhoppningsvis) fem profilområden inom Stockholms universitet får finansiering med upp till 20 MSEK i sex år, men idag har vi 16 profilområden och de verksamheter som hamnar utanför (vilket är de flesta) kommer i ett sämre läge än med det tidigare indikatorbaserade systemet. Att forskningen bidrar till att lösa samhällsutmaningar är naturligtvis bra men om en tydlig koppling till sådana i praktiken blir ett krav så kommer det att hämma mångfalden i forskningen på sikt, vilket jag inte tror kommer att gynna målsättningen att skapa fler forskningsmiljöer med internationell lyskraft och styrka i Sverige. 

Vad gör vi då i detta läge? Vi måste självklart arbeta vidare med processen att ta fram förslag på starka profilområden efter de förutsättningar som nu ser ut att ges och hoppas att råden når framgång när de begär att få en planeringsperiod och därmed mer tid till att förbereda hanteringen och bedömningarna av ansökningarna. Vad jag förstår kommer SUHF att lämna en skrivelse till regeringen med en liknande begäran. Vårt område har utsett en arbetsgrupp för att så snart som möjligt komma igång med profileringsarbetet.

Henrik