Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling
 

Det är väldigt mycket som pågår inom fakulteten och universitetet, inom universitets- och högskolesektorn i stort och inom forskningen och forskningsfinansieringen just nu. När det gäller skeenden i vår omvärld tänker man förstås i första hand inte på utbildnings- och forskningsfrågor utan på den akuta situationen i Ukraina och vad den kan komma att leda till för människorna där och för världen i stort. Vi är många som har kollegor i och från Ukraina och det görs bra insatser på olika nivåer för att ge förutsättningar för att underlätta för åtminstone några av dem att kunna fortsätta sin verksamhet  i Sverige och på Stockholms universitet.

Ekonomi i balans

Som jag tror och hoppas att alla känner till så arbetar hela området och fakulteten sedan några år tillbaka mot en ekonomi i balans. Vicerektorerna och universitetsdirektören har sinsemellan lite olika formulerade uppdrag från rektor och för de två vetenskapsområdena gäller att vi ska arbeta mot en balans mellan utgifter och intäkter i våra respektive anslagsekonomier samt mot ett positivt myndighetskapital, vilket betyder att vi ska ha sparade anslagsmedel av storleksordningen några procent av omslutningen. Den övergripande målsättningen är att universitet som helhet ska ha en ekonomi i balans och ett sparat myndighetskapital om 5-10 % av årsförbrukningen senast från och med 2023. Institutionerna och de centrumbildningar som ligger direkt under vår fakultet har arbetat hårt och framgångsrikt, men inte utan betydande uppoffringar, mot dessa mål. De främsta åtgärderna har varit att begränsa antalet lärarrekryteringar, att avstå från finansiering av postdoktorer på anslagsmedel, att minska anslagsfinansieringen av doktorandanställningar och att använda externa bidragsmedel för drift och underhåll i större omfattning än tidigare. Man har även sagt upp lokaler där så varit möjligt och justerat sina uttag av indirekta kostnader på externa bidragsmedel. Begränsningen av antalet lärarrekryteringar är högst kännbart då detta är institutionernas och fakultetens främsta strategiska instrument för att utveckla forskning och utbildning. Åtgärderna har varit verksamma och gav ett överskott om lite drygt 79 MSEK för området som helhet år 2021 (vi hade ett överskott om ca 33 MSEK 2020). Området har ett positivt ackumulerat myndighetskapital om ca 190 MSEK efter 2021 och dessutom runt 650 MSEK i sparade externa bidragsmedel. Detta ska sättas i relation till en årlig omslutning om lite knappt 2,5 GSEK (inklusive förbrukade bidragsmedel om knappt 1,2 MSEK år 2021). Området och fakulteten har haft en utomordentligt god utveckling av sin bidragsekonomi under de senaste åren. Ett mått på detta är att vi året före pandemin, 2019, förbrukade 1000 MSEK i externa bidragsmedel och att motsvarande siffra var 1172 MSEK för pandemiåret 2021. Samtidigt ökade de sparade bidragsmedlen. När det gäller bidragssidan ser situationen onekligen ganska ljus ut, speciellt då vi vet att vi från och med 2023 kommer att ha betydande ytterligare bidragsinkomster genom universitets deltagande i två mycket stora nationella projekt finansierade av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, KAW. Det rör sig om programmen Data Driven Life Science, DDLS, och WISE  (”Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability”), där vi rekryterar två biträdande lektorer (BL) i vart och ett av dem. Dessa fyra BL får i sin tur rekrytera två doktorander och två postdoktorer (två-åriga) vardera vilket till största delen finansieras genom KAW-programmen. Till detta kommer utlysningar av ytterligare resurser för doktorand- och postdoktorsanställningar. Preliminär information om doktorand- och postdoktorsprojekt inom WISE har skickats ut till institutionerna tillsammans med information om WISE-programmet. 

Är då allt frid och fröjd gällande ekonomi-i-balansprojektet? Nej, inte riktigt. Det totala antalet doktorander på området har minskat delvis till en följd av de åtstramningar som institutionerna tvingats göra. Dessutom kommer vi framöver att behöva vänja oss vid de höga hyreskostnaderna som ju är huvudorsaken till de ekonomiska påfrestningarna. Vi behöver rekrytera lärare och även annan personal för att göra strategiska förändringar och det är inte uppenbart att det finns ett tillräckligt stort utrymme för detta. Visserligen kommer vi att ha stor hjälp från de KAW program som nämnts ovan och delvis också från annan extern finansiering men institutionerna har fortsatt det långsiktiga finansieringsansvaret.

Prefektinternat

Nyligen har vi med anledning av ett uppdrag från områdesnämnden - om att se över fördelningen av anslagsmedel för forskning och forskarutbildning (FUF) till områdets institutioner och centrumbildningar -  arrangerat ett prefektinternat. Det huvudsakliga syftet med internatet var att ta in synpunkter på hur man bäst fördelar fakultetens FUF-medel.  Dessa diskussioner, i små grupper och gemensamt, blev mycket givande och resultatet kommer att vara en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med frågan.

Generös donation

När denna text publiceras har ni säkert redan uppmärksammat att Matematiska institutionen erhållit en mycket generös donation om 100 MSEK. Donatorn är Sverker Lerheden som inledde sina universitetsstudier med ett år matematik på SU för att sedan gå vidare till Väg- och Vattenprogrammet på KTH och en mycket framgångsrik karriär som ingenjör, företagsledare och entreprenör inom bland annat bygg- och fastighetsbranschen. I sitt tal, i samband med den lunchbjudning vid vilken denna och tre andra donationer offentliggjordes, betonade Sverker Lerheden vilken stor nytta han haft av sina matematikkunskaper under hela sin karriär. Det är trevligt att få höra från nöjda före detta studenter! Avkastningen från den stiftelsefond som inrättas i Sverker Lerhedens namn ska gå till stipendier till postdoktorer som vill förlägga sin verksamhet vid vår matematiska institution. Matematikinstitutionens prefekt, Joanna Tyrcha, sektionsdekan Tom Britton och rektor Astrid Söderbergh Widding höll alla mycket uppskattade och personliga tal där de tackade för den generösa donationen och framhöll vilken stor betydelse den kommer att ha för utveckling av forskningen vid den Matematiska institutionen.

Profilområden

Gällande kommande profilområdesutlysning av eventuella ytterligare anslag för forskning och forskarutbildning till universitets- och högskolesektorn (de 27 lärosäten, däribland SU, som tilldelades FUF-förstärkning 2021) så tycks det nu som att varje lärosäte kommer att få lämna in en ansökan. Detta var mitt intryck från det digitala dialogmöte med de statliga forskningsråden och lärosätena som arrangerades i början av april. Bedömningen är vidare att det kommer att bli upp till lärosätena att besluta om man vill ha flera delprofiler inom en sådan ansökan eller ett sammanhållet förslag. Jag välkomnar förslaget med en ansökan per lärosäte och tror också att en sammanhållen ansökan passar vårt lärosäte bäst. Detta  kommer att underlätta de interna diskussionerna inom institutioner, fakulteter och inom hela universitetet. I en sammanhållen ansökan kan vi också uttrycka gemensamma övergripande mål till vilka olika verksamheter kan bidra från sina respektive utgångspunkter. Att visa på en utveckling och att man kan angripa nya vetenskapliga utmaningar på nya sätt kommer att vara viktigt att visa i profilområdesansökan. Betydelsen av förflyttning betonades flitigt av råden under dialogmötet. Jag tänker också att det kan vara en poäng i att använda rubriken för något av universitets 16 befintliga profilområden, men att då bredda innehållet över institutions-, fakultets- och områdesgränser. Poängen här är att detta visar att alla sexton profilområden har lika och stort värde även om någon rubrik passar bäst för en utlysning där samverkan med det omgivande samhället kommer att ha särskilt stor betydelse. Vi vet mer om detta efter den 1:a juni då de statliga forskningsråden ska lämna sitt gemensamma förslag, som ska vara förankrat med SUHF, till utbildningsdepartementet.

Utbildningsministern på besök

Till sist ska jag också rapportera kort från utbildningsministerns besök på Stockholms universitet och hus 2 i Albano den 22:a april. Anna Ekström hade särskilt bett om att få höra något om vår klimat- och miljöforskning och att få slippa alltför många och långa PowerPoint presentationer. Det sistnämnda kunde vi väl inte riktigt leva upp till, men jag tror att vi blev förlåtna efter en session med mycket engagerade och väl fokuserade presentationer om språk och makt i relation till kriget i Ukraina av Sanna Witt från den humanistiska fakulteten, om klimatforskning och atmosfärsvetenskap av Ilona Riipinen, Bolincentret och om glaciärforskning i Arktis med isbrytaren Oden av Martin Jacobsson, sektionen för geo- och miljövetenskap. Föredragen väckte uppenbart intresse och ministern ställde många frågor. Besöket avslutades med en promenad till AlbaNova-byggnaden och en titt i AlbaNovas teleskop där Jesper Sollerman presenterade astronomiämnet på ett underhållande, trevligt och mycket uppskattat sätt.