Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling
Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling

Många viktiga nyheter som kommer att påverka vårt område under en lång tid framöver har nyligen presenterats. Jag tänker då främst på den forskningspolitiska propositionen och den stora satsning på data-driven livsvetenskap som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör, men det finns även andra förändringar som kan komma att ha betydande inverkan på vår verksamhet. En del av dessa rår vi inte på som t.ex. den nu pågående pandemin. Här gör prefekter, lärare och andra medarbetare enastående insatser som gör att verksamheten kan fortsätta på ett så bra sätt som möjligt och till och med utvecklas i vissa avseenden – t.ex. gällande onlineundervisning. Jag förväntar mig att efterfrågan på lokaler för undervisning med studenter på plats och för arbete på plats kommer att minska en del på sikt efter pandemin. 

Den forskningspolitiska propositionen

I många avseenden är förslagen i den forskningspolitiska propositionen bra. Den innebär dels en förstärkning av basanslaget för forskning och forskarutbildning och dels en kraftig förstärkning av forskningsfinansiering via de statliga forskningsfinansiärerna. Detta är naturligtvis mycket goda nyheter för universitets- och högskolesektorn som helhet speciellt som det en tid fanns farhågor om att man skulle föreslå att styra om forskningsfinansieringen från de statliga forskningsråden till basanslagen. Jag anser att en sådan förändring hade varit ett stort misstag och på sikt lett till sämre förutsättningar för universitet och högskolor att bedriva internationellt ledande forskning. De statliga forskningsråden har resurser och kunskap att göra breda, jävssäkrade, utvärderingar med stöd av paneler med ledande forskare med specifik och djup ämneskunskap. Att bygga upp ett liknande system inom varje universitet skulle inte vara möjligt. Nu blev det ju som väl  inte så. Istället blir det alltså betydande satsningar både via basanslagen och forskningsråden. Basanslagen höjs permanent – med 720 MSEK för 2021, en summa som sedan gradvis ökas till 900 MSEK 2024. Siffrorna gäller för sektorn som helhet och först i april får vi veta hur de här nya medlen fördelas mellan de olika lärosätena. Här finns dock en osäkerhet gällande SFO-medlen. Kommer de att vara öronmärkta på något sätt eller kommer de universitet som har SFO-medel att få konkurrera om dem på nytt? I det senare fallet kanske genom att från och med 2023 ansöka om profilering för vissa av dem. I forskningspropositionen föreslås att principen för prestationsbaserad tilldelning av basanslag ändras från och med 2023. Fram till dess kommer samma principer som idag att råda vilket innebär att den delen av tilldelningen baseras på bland annat bibliometri och förmågan att attrahera externa forskningsbidrag. Från och med 2023 tänker man sig att den prestationsbaserade tilldelningen till en betydande del ska baseras på universitetens och högskolornas profileringsansökningar som då kommer att utvärderas av Vetenskapsrådet (VR). Minst 500 av de då nära 900 nya miljonerna ska fördelas via profileringsansökningar. Vi vet inte ännu hur ansökningsprocessen kommer att utformas – VR kommer att få i uppdrag att ta fram ett system i samarbete med lärosätena och andra forskningsråd – men det är uppenbart att universitet och de båda vetenskapsområdena måste börja arbete med denna fråga så snart som möjligt. Områdena har fått i uppdrag av rektor att inleda ett sådant arbete.

Satsningar

I forskningspropositionen framhålls betydelsen av den fria obundna forskningen och betydelsen av grundforskning. Man uttrycker att fri kunskapssökning har ett stort värde och att denna kunskap kan komma till omedelbar och direkt nytta i samband med olika samhällsutmaningar som till exempel den pandemi vi upplever nu. Vaccin har tagits fram i rekordfart och det bygger naturligtvis på att det finns forsknings- och utvecklingskompetens på de företag som tagit fram produkterna. Den kompetensen har byggts upp genom bra forskarutbildningar på världens universitet. Det är uppenbart att nyttan av forskning nu har blivit mer tydlig för en bred allmänhet och för politiker än vad som var fallet före pandemin. Det har också slagit igenom i ”proppen”. Allt det här är bra, men jag hade gärna sett att det lett till större satsningar på fria projekt – av tillskottet på ca 1 100 MSEK till VR är endast 40 MSEK vikta för fria projekt och ytterligare 40 MSEK för excellenta forskningsmiljöer utan föreskriven inriktning för år 2021. Dock höjs dessa summor avsevärt mot slutet av perioden till 215 respektive 140 MSEK 2024 vilket är positivt. Mycket positivt är också satsningen på forskningsinfrastruktur där en betydande del är välbehövligt riktat till MAX IV och ESS och där det även finns ett rimligt utrymme för annan infrastruktur av nationellt intresse. Vetenskapsrådets råd för forskningsinfrastruktur, RFI, har gjort två utlysningar tidigt under 2021. Lärare och forskare från SU har legat i startgroparna och med kort varsel utarbetat en rad starka infrastrukturansökningar med ett utomordentligt bra stöd från avdelningen för forsknings- och samverkansstöd. 

Forskningspropositionen innehåller dessutom stora satsningar på så kallade Nationella Forskningsprogram (NFP). Här finns så väl ökade satsningar på redan existerande program, som t.ex. programmet för klimat som får 100 MSEK extra per år, som på nya program som t.ex. programmet Hav och Vatten som tilldelas  210 MSEK under perioden 2021-2024. Här borde finnas förutsättningar för områdets forskare att få externfinansiering för intressanta och angelägna projekt. 

Diskussioner i Områdesnämnden

Förutom de permanenta höjningarna av basanslagen för forskning och forskarutbildning har regeringen för 2021 fördelat 500 MSEK extra till lärosätena som kompensation för utebliven eller reducerad finansiering från privata stiftelser och företag på grund av pandemin. Här har SU fått 35 MSEK varav 18,73 MSEK tillfaller vårt område. Jag och prodekanus, Lena Mäler, har presenterat ett förslag på en strategisk fördelning av dessa tillfälliga medel i ett möte med de fyra sektionsdekanerna och grundutbildningsberedningens ordförande. Förslaget, som så här långt har fått ett gott mottagande, kommer att diskuteras i arbetsutskottet, AU, och i sektionsberedningarna inför ett eventuellt beslut i områdesnämnden, ON, i slutet av mars. 

Vid nämndmötet i slutet av mars kommer vi också att diskutera preliminära anställningsprofiler för två biträdande lektorat i datadriven cell- och molekylärbiologi där fem institutioner anmält preliminärt intresse för värdskapet. Här kommer finansieringen, 17 MSEK per rekrytering, från Knut och Alice Wallenbergs stora satsning på datadriven livsvetenskap (DDLS) som är ett mycket omfattande program med en total finansiering om ca 3100 MSEK över 12 år. Det här visar att man ser verksamheten vid Science for Life Laboratory som exceptionellt stark, angelägen och värd att stödja. Lovord för SciLifeLab förs också kraftfullt fram i forskningspropositionen och den verksamheten ser också ut att få ett utökat stöd genom en riktad satsning som kanaliseras via KTH (på samma sätt som det nuvarande SFO-anslaget till SciLifeLab). Det är glädjande med tanke på den stora omsorg som fakulteten under ledning av tidigare och nuvarande prodekan, Ylva Engström och Lena Mäler, ägnat verksamheten på SciLifeLab. 

Områdesnämnden fattade på sitt första möte, den 4-5 februari, beslut om en ny två-årig åtgärdsplan för åren 2021 och 2022. Åtgärderna riktar bland annat in sig på de möjligheter som den nya forskningspropositionen erbjuder samt på olika utmaningar gällande målet att nå ”ekonomi i balans” på områdesnivå senast 2023 samtidigt som vi får kraftigt höjda hyreskostnader. Vi gläder oss dock åt de nya fina lokalerna och NORDITA blir den första enheten från vår fakultet som samlat flyttar till en av de nya byggnaderna i Albano.  

Ekonomi i balans

Arbetet med att nå en ekonomi i balans går vidare och som bekant har ju fakulteten och institutionerna/motsvarande vidtagit en rad åtgärder för att förbättra ekonomin samtidigt som vi värnar möjligheten att stärka vår forskning och utbildning ytterligare. Det ekonomiska utfallet för 2020 var positivt på områdesnivå men det är inte helt lätt att uppskatta den effekt som pandemin haft på utfallet. Till exempel så har ju regeringens pandemirelaterade extra satsningar på utbildning gett ett betydande ekonomiskt tillskott, men det är inte hela förklaringen och vi ser därutöver en förhöjd aktivitet inom forskningen genom att förbrukningen av externa bidragsmedel var väsentligt högre 2020 än 2019 trots pandemin och trots att 2019 så långt var det starkaste året hittills i det avseendet. Lärare och andra medarbetare har därutöver gjort fantastiska insatser inom utbildningen t.ex. genom att erbjuda nya kurser och utbildningar med mycket kort varsel. Därigenom har vår fakultet och SU som helhet kunnat bidra till att tillvarata de möjligheter som regeringens utbildningssatsningar erbjuder. 

Det är många viktiga processer på gång och jag vill verkligen tacka institutioner och centrumbildningar för det fantastiska arbete ni gjort i strävan mot ekonomi i balans. Jag uppskattar mycket de möten vi haft så här långt och till hösten planerar jag uppföljande möten med ledningarna för våra 19 institutioner och centrumbildningar. Jag har också uppskattat att, tillsammans med rektor, prorektor och övrig områdesledning möta våra fyra sektioner för öppna diskussioner av det kvalitetssäkringssystem för forskning som vi gemensamt håller på att utforma vid Stockholms universitet. Dessa diskussioner ledde till många intressanta inspel och synpunkter att ta med sig i det fortsatta arbetet. Vi har även helt nyligen haft steg 1 av UKÄ:s lärosätesgranskning av kvalitetssäkringssystemet för utbildning, men mer om detta i ett senare Fakultetsnytt – kanske då efter det att vi genomfört steg 2 av den utvärderingen med sina fördjupningsspår. Till sist är en stor förändring på gång när det gäller lärarutbildningen där vi har ett rektorsuppdrag som syftar till att göra det möjligt att organisera  all sådan utbildning inom det humanvetenskapliga området. En viktig del av det uppdraget är att ge förutsättningar för att fortsätta värna samarbeten mellan ämne och ämnesdidaktik inom matematik och naturvetenskap.   


Henrik Cederquist