Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling

För min del inleddes höstens arbete traditionsenligt med ett fakultetsledningsinternat och ett universitetsledningsinternat – i båda fallen på Tovetorps zoologiska forskningsstation. Internaten och förberedelserna inför dem ger goda möjligheter att planera och samla tankarna inför höstterminen och framtiden.  Möten av den här typen – med ca 15 personer på fakultetsinternatet och med 6 personer på universitetsledningens internat – och där interna diskussioner och samtal står i centrum lämpar sig mycket väl för våra forskningsstationer och kanske då särskilt för de två som ligger närmast Stockholm – Tovetorp och Askölaboratoriet. Detta kan kanske vara ett tips för andra ledningsretreats – fakultetens prefekter och föreståndare är ju väl förtrogna med åtminstone Tovetorp efter prefektinternatet i våras. Jag vet inte om det var den fina miljön och naturen runt stationen som var orsaken men vi lyckades både diskutera fördelningen av medlen för forskning och forskarutbildning (FUF) och ändå ha det trevligt på middagen på kvällen efter! Ur min synvinkel var diskussionen och prefektinternatet som helhet mycket lyckat och jag tror också att det fyller en viktig funktion då prefekterna också får möjlighet att lära känna varandra lite närmare. Vi bör ha den typen av internat ungefär en gång per år.

När det gäller diskussionen om FUF-fördelningen till institutioner/motsvarande så kommer arbetet att fortsätta under hösten under ledning av den arbetsgrupp (Arbetsutskottet med studeranderepresentanter och de fyra vice ordförandena för sektionerna) som områdesnämnden tillsatt. Den synpunkt som kom fram starkast på prefektinternatet, som jag uppfattade det, var att fakulteten bör ombesörja att forskarna och lärarna ges goda möjligheter att söka, få och ta emot attraktiva externa projektbidrag även då de saknar full täckning för kringkostnader. Detta blir ett ingångsvärde för arbetsgruppen som också fortsatt kommer att behöva ha en dialog med prefekter och föreståndare och deras respektive enheter. 

Stockholms universitets strategier

Inom universitetsledningen hade vi en första genomgång av ett nära nog fullständigt, nio sidor långt (bilagor oräknat), utkast till Stockholms universitets strategier 2023-2026. Enligt tidigare diskussioner kommer Stockholms universitets 16 profilområden att finnas med som en bilaga till strategidokumentet. Här vill jag påminna om att rektor har gett oss i uppdrag att se över behovet av mindre ändringar i profilområdestexterna men att rubrikerna ska behållas som de är idag. Anslaget i strategierna liksom de olika aspekter som tas upp där ansluter naturligt nog väl till de i de nuvarande strategierna. Vi har fortsatt höga mål för vår forskning och undervisning och betonar särskilt de områden då vi ser en tydlig förbättringspotential (till exempel då det gäller att söka EU-medel). Vi kommer också att behöva tänka på den kommande profilområdesansökan inför den förväntade nya processen om fördelning av prestationsrelaterade anslagsmedel till lärosätena. Inom fakultetsledningen diskuterade vi arbetet med en ny strategisk plan för området för samma period och arbetet med att ta fram en ny två-årig åtgärdsplan. Här har vi en mindre arbetsgrupp för att, i dialog med områdesnämnden, ta fram ett utkast till strategisk plan för området. Arbetsgruppen består av dekanus, prodekanus och ordförande för Grundutbildningsberedningen.

Läget när det gäller eventuella profilområdesansökningar om prestationsbaserad tilldelning av anslagsmedel är tyvärr fortsatt oklar. Vetenskapsrådet har skickade det begärda förslaget till process, utlysning och utvärdering till Utbildningsdepartementet 2022-05-30, men har ännu inte fått något svar. Något sådant är heller inte att vänta i närtid på grund av valet med efterföljande politiskt oklar situation. Om det blir en utlysning kommer det nuvarande N-profilområdet ”Klimat, hav och miljö” att vara en viktig komponent med breddning både inom N och mot H. Mycket är oklart här och jag ser ingen mening i att sammankalla berörd arbetsgrupp förrän vi får förutsättningarna mer klara för oss. 

Kvalitetssäkring av forskning

Dialogerna gällande kvalitetssäkring av forskning kommer att fortsätta under hösten 2022 och även under 2023. Vi väntar också i dagarna på första utkast till fokusutvärderingsrapporter för forskningsmiljöerna geomorfologi och glaciologi samt för beräkningsmatematik. Dessa första utkast kommer att skickas till fakultetsledningen för möjligheten att korrigera eventuella faktafel och uppenbara missförstånd innan rapporterna färdigställs. Det är troligt att en eller två fokusutvärderingar kommer att initieras även under 2022. Under innevarande höst emotser vi även två externa utvärderingar gällande Stockholms universitets förutsättningar för att skapa en konkurrenskraftig centrumbildning med inriktning mot strålningsvetenskap.

Livslångt lärande och omställningsstudiestöd

På undervisningssidan har vi fått i uppdrag av regeringen att göra en sammanställning av kurser som kan användas för livslångt lärande och omställningsstudiestöd. Problemet här är att omställningsstudiestödet som är tänkt för omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma ska genomföras med befintliga resurser för utbildning, dvs ska finansieras inom det så kallade takbeloppet. Oberoende av detta fördes på fakultetsinternatet preliminära diskussioner av olika möjligheter att utöka vårt utbildningsutbud något med syfte att i förlängningen i viss mån kunna öka rekrytering och genomströmning och samtidigt fylla kompetensbehov i samhället. 

Slutligen

Slutligen vill jag nämna att ytterligare jämställdhetsintegreringsåtgärder diskuteras och då med fokus på en undersökning av hur det akademiska hushållsarbetet fördelas (som skulle kunna inledas med att fakultetskansliet sammanställer centralt tillgängligt material), på mentorsprogram och ett pilotförsök med jämställdhetsobservatörer i två av våra fyra lärarförslagsnämnder. 

Detta var ett axplock av vad som kommer att diskuteras och hanteras på fakulteten under den närmaste tiden. Jag mer än anar att även institutionsledningar såväl som enskilda medarbetare just nu arbetar intensivt med egna ”att-göra-listor” som kan vara både långa och krävande.  Samtidigt ser vi nog alla fram mot ett läsår utan pandemirestriktioner, som för första gången på ett par år ger oss möjlighet att ta oss an intressanta utmaningar med verksamhetens fulla kraft.

/Henrik