Ska vetenskapen kunna leda samhället genom förändringar och skapa underlag för beslutsfattande och statlig politik måste forskningskommunikationen förbättras och utvecklas. Men lösningen är inte att skrika högre.
I en tid då vi utsätts för så mycket babbel och brus är det särskilt viktigt att man lyssnar och använder sin urskillningsförmåga. Lyckad forskningskommunikation handlar inte bara om att göra sig hörd. Den kräver en autentisk och trovärdig röst och en inbjudan till lyssnarna att delta i samtalet. Det skriver Robert Watt, kommunikationschef på Stockholm Environment Institute.
Fem steg för mer lyckad vetenskapskommunikation
Senast uppdaterad:
16 april 2015
Webbredaktör:
Per Nordström
Sidansvarig: Per Nordström
Nyheter publicerade av Stockholms universitet
- Etik i forskningen 2021-01-25
- Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet 2021-01-25
- Frön överför sin livsmiljö till nästa generation 2021-01-22
- ChangeMakers, ett nytt samverkansprojekt 2021-01-19
- Hiranya Peiris prisad av Royal Astronomical Society 2021-01-12
- Åtgärder med anledning av nya restriktioner 2021-01-12
- Planktonmätningar hjälper till att tolka Östersjöns miljögiftshalter 2021-01-07
- Podd #32 – Pandemiplugg och forskning på paus 2021-01-04
- Stockholms universitet startar ett naturvetenskapligt basår 2020-12-21
- Fällda träd i Frescati 2020-12-21