Det är många på naturvetenskaplig fakulteten som använder sig av metoden i sin forskning.  En av dem är Ylva Engström, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Vi ställde några frågor till henne. 

Ylva Engström. Foto: Eva Dalin

Vill du berätta lite om bakgrunden till årets Nobelpris i kemi?

Charpentier studerade ett immunsystem hos bakterier som de använder som skydd mot virus (vilket många andra också gjort före henne). Om bakterien blir infekterad med ett virus, bygger den in en bit av virusets DNA som minne. Om samma virus infekterar bakterien igen, tillverkar den en gensax som klipper virus-DNA. Forskare före Charpentier hade visat att det behövs ett enzym (Cas) som klyver DNA, och Charpentier var den första att identifiera det ”tracer-DNA” som bakterien använder som mall för att känna igen rätt virus-DNA. Charpentier och Doudna karakteriserade sedan systemets biokemiska egenskaper och de utvecklade tillsammans en förenklad variant som gjorde det möjligt att med stor precision klyva specifika DNA-sekvenser i vilken organism som helst. Att det faktiskt var möjligt även i flercelliga organismer visades snart av andra forskare, men Charpentier och Doudna hade redan skrivit om dessa möjligheter och potentialen med detta.

Varför är metoden så revolutionerande?

Dels är detta bakterie-immunsystem i sig otroligt ”smart” och intressant att förstå sig på, men eftersom de vidare utvecklade bakteriesystemet så att man kan överföra funktionen till andra organismer, kan man nu editera vilka DNA sekvenser som helst, inte bara i provröret utan även i den levande organismen.

Vad kan metoden användas till?

Den kan användas i forskningen förstås, för att förstå geners funktion och cellulära processer. Men det finns också oändliga tillämpningar, t.ex. inom växtförädling eller genterapi. Genom att ta ut celler hos människor, editera och sen föra tillbaka dem finns förhoppningen att kunna bota vissa sjukdomar, t.ex. sickle-cellanemi, cancer, Huntingtons sjukdom eller cystisk fibros. Än så länge kan metoden dock innebära en del risker, att förändringar sker också i andra gener. Därför försöker man nu forska fram än mer precisa crispr/cas-system.

Använder du/din forskargrupp metoden i forskningen?

Ja, i vår forskning har vi just skapat flugstammar där proteiner (transkriptionsfaktorer) är ihopkopplade med grönt fluorescerande protein, så att vi kan se när och var dessa proteiner uttrycks i levande celler. Vi har också skapat mutanter i dessa proteiner för att påvisa deras funktion i olika processer. Vår forskning handlar dels om hur det medfödda immunsystemet fungerar och slår på/av immunförsvaret, dels hur stamceller regleras då tarmslemhinna ständigt nybildas, och vad som reglerar så att det inte blir för många celler (cancer) eller för få celler (vävnaden bryts ner).

Var det ett välförtjänt/väntat pris?

Ja, det var ett enormt välförtjänt och också ett väntat pris, även om det var ovanligt nära inpå upptäckterna som publicerades 2011-2013.


Läs också

Ny kunskap för att förhindra svampinfektioner