Åke Bergman

Foto: Eva Dalin
 

I våra hem, arbetsplatser och skolor finns tusentals kemikalier som vi dagligen kommer i kontakt med. Små barn tillhör dem som har största exponering för kemikalierna då de suger och tuggar på mycket av det de hittar i hemmen. Fortfarande är det okänt hur många av kemikalierna som påverkar oss och än mindre är kunskaperna om effekterna av vad som händer med oss när kemikalierna samverkar, den så kallade cocktaileffekten.

Blodprov från katter undersöks
I tidigare studier har forskare konstaterat höga halter av flera kemikalier hos inomhuskatter. Orsaken tros vara att de stryker sig mot olika föremål i hemmen och då får kemikalier på pälsen. När katterna sedan slickar pälsen hamnar kemikalierna i deras blod.
– Analyser av blodprov från inomhuskatter är därför en bra modell för att se hur olika kemikalier i hemmet tas upp i kroppen och hur de kan samverka med varandra. Inte minst gäller det för små barn som också har en stor exponering för kemikalier i hemmen, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet och ansvarig för det forskningsprogram som får 20 miljoner kronor från Formas, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

 
Forskare från Sverige och Holland
Förutom miljökemister vid Stockholms universitet ingår forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (där proven på katterna tas), Umeå universitet och ett forskningsinstitut i Holland i forskningsprogrammet MISSE (namngivet efter just katterna) och som sträcker sig fram till och med 2016.
– En viktig orsak till att MISSE fick anslag i den hårda konkurrensen var sannolikt att vi inte enbart tänkt analysera påverkan av de kemikalier vi idag vet är farliga för kroppen. Vi planerar även att analysera ett antal kemikalier som vi ännu inte känner till och än mindre hur de kan påverka oss, som enskilda ämnen och i kombination med andra kemikalier, säger Åke Bergman.

Flamskyddsmedel och mjukgörare studeras
Ftalater och bisfenol A från plaster är några kända ämnen med negativa effekter på människokroppen som ska studeras. Nya flamskyddsmedel från textilier och elektronik, mjukgörare och antioxidanter är exempel på ”okända” ämnen som kan vara av intresse.

Sköldkörteleffekten studeras därför att sjukdomar i sköldkörteln har ökat hos människor under de senaste årtiondena. Sköldkörteln är viktig under barnets utvecklingsfas för att en normal tillväxt ska ske. Även hos katter har sköldkörtelsjukdomar ökat. I projektet kommer forskarna att studera sjuka och friska katter och jämföra deras halter av hormonstörande kemikalier i blodet.

Modellering ska förutsäga påverkan
För att se hur kemikalierna påverkar kroppen ska studier även göras på grodor. Forskarna använder sig även av modellering för att försöka förutsäga kemikaliers påverkan. Genom att jämföra en substans molekylstruktur med en liknande kemikalie, som har kända effekter, ska man kunna förutsäga hur substansen påverkar människor.

Ytterligare ett anslag delades ut till forskning om kombinationseffekter hos kemiska ämnen. INTERACT – Interaktionen med biocider och metaller i utvecklingen av antibiotikaresistens ¬ som leds av Joakim Larsson vid Göteborgs universitet. Programmet får 25 miljoner kronor.
 
Senast uppdaterad: 26 juni 2012
Sidansvarig: Kommunikationsenheten