Grönområden får oss att må bra. Foto: Mostphotos

Stressrelaterade sjukdomar ökar kraftigt i Sverige och är idag de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Matvanor, fysisk aktivitet och arbetsmiljön är exempel på faktorer som är viktiga för vårt välbefinnande, men det är lätt att glömma bort att tillgången till en park, skog eller ett grönområde är nog så viktig för hälsan.

Idag är vi många människor som trängs på små ytor i städer, och vår livsstil orsakar stora utmaningar med stress och ohälsa. Kan grönområden och naturbaserade lösningar hjälpa till och motverka stress? Jonathan Stoltz har forskat på ämnet och försvarade nyligen sin avhandling. Han är övertygad om att det behövs mer grönt i städerna och att vi mår bättre om vi designar våra städer med fler parker och skogsområden.

- Att vi mår bra av grönområden är konstaterat, liksom att det finns hälsofrämjande effekter av att vara ute i skogen, säger han.     

I avhandlingen har Jonathan Stoltz undersökt hur människor uppfattar och upplever olika kvaliteter i naturmiljöer som är bra för människors hälsa och välbefinnande på olika sätt.

- Om vi med hjälp av data och vetenskapliga metoder kan identifiera vilka fysiska kvaliteter en miljö behöver för att bidra till stressminskning så gör vi det också möjligt att planera för dessa i t ex skog och grönområden, säger Jonathan Stoltz. 

Trädens ålder, höjd och gleshet verkar t ex vara av vikt för hur vi upplever skogens stressreducerande effekt. Gammal och inte alltför tät skog är enligt avhandlingen bäst för att minska stress. Enligt Jonathan Stoltz kan man vid skogsavverkning bevara cirka 10-15 % gammal skog utan alltför märkbar ekonomisk förlust.

I de allra flesta fall har grönområden en lugnande effekt på oss. Ett undantag är om vi utsätts för trafikbuller när vi befinner oss i ett vackert grönområde. Då verkar vi tvärtom bli än mer irriterade över ljudet än om vi befinner oss i en mer urban miljö. Brustna förväntningar, att man anser att bullret inte hör hemma i gröna miljöer kan vara en förklaring till det, menar Jonathan Stoltz.

Kontakt

Jonathan Stoltz: jonathan.stoltz@slu.se

Avhandlingens titel: Perceived Sensory Dimensions. A human-centred approach to environmental planning and design 

Kort film där Jonathan berättar om sin avhandling