Disa Hansson, doktorand vid Matematiska institutionen, har utarbetat matematiska och statistiska modeller för hur könssjukdomar sprids.

– Om vi förstår spridningen och vad som påverkar den kan vi också förstå vilka insatser som bäst fungerar för att hindra fortsatt spridning, säger hon.

Foto: Tony Koong/Mostphotos

Hur ett virus eller smittoämne sprids beror på många faktorer. Hur väl ämnet trivs i miljön, hur stor dosen är eller hur nära kontakt personer har med varandra för att nämna några exempel. När det gäller könssjukdomar påverkas spridningen dels av vårt beteende vid en sexakt (t ex om vi använder skydd), samt antalet sexuella partners vi har (nätverket).      

Data har samlats in genom enkäter där individer har fått svara på frågor om sina senaste sexpartners. 

– Det är viktigt hur frågorna ställs, eftersom vi har en uppfattning om vad som är rätt och fel och vad som anses som norm, menar Disa. Därför bör vi aldrig fråga om hur personer tror att de kommer att agera i framtiden, utan måste istället fokusera på hur de har agerat i tidigare sexrelationer.

En del av avhandlingen har fokuserat på spridningen av HIV bland män som har sex med män i Sverige. Idag finns det en förebyggande behandling mot HIV, PrEP, som minskar mottagligheten för HIV med upp till 86 %. PrEP är en dyr behandling och därför är det viktigt att kunna göra en riskklassificering för att få bästa effekt, både utifrån individers perspektiv, men också ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt att hitta de individer som själva löper störst risk att drabbas och därmed föra smittan vidare. Avhandlingen visar att utbredningen av HIV i den testade gruppen skulle minska från 5 % till nära 0 % om man riktar behandlingen till enbart 3,5 % av sexuellt högaktiva män. Behandlas istället sexuellt lågaktiva män skulle man behöva behandla 35 % av populationen för att nå samma effekt.

– Kunde man dessutom snabba på tiden tills dess att man får en diagnos och om man kunde få personer att gå och testa sig oftare skulle  antalet nya HIV fall också minska, säger Disa.

Ett överraskande resultat i avhandlingen var att både män och kvinnor i heterosexuella relationer verkar lika benägna och villiga att använda kondom, något som inte stämmer överens med den allmänna uppfattningen om hur det är. För män som har sex med andra män har ”givare” och ”tagare” studerats. De som är ”tagare” i sexakten, alltså de som tar en större risk, är mer benägna att använda skydd.

Nu arbetar Disa Hansson på Folkhälsomyndigheten med att ta fram matematiska modeller i ett Klamydiaprojekt.

– Det är roligt att jobba med olika discipliner, med människor från olika bakgrunder och kunskaper, som läkare, sociologer och statistiker. Det jag forskar på har en faktisk betydelse och resultateten kan appliceras i verkligheten, avslutar Disa Hansson. 

Avhandlingens titel: Modelling Sexual Interaction. Sexual behaviour and the spread of sexually transmitted infections on dynamic networks.
Avhandlingen försvaras den 28 november.

Text: Lina Enell

Kontakt:

Disa Hansson, disa@math.su.se