Många upptäckter

”Många djur har studerats här, det är nästan lättare att räkna upp vad det inte har forskats på”, säger Jan Alvar Lindencrona som är föreståndare för Tovetorp. ”Bland de större djuren hör grävling, älg, grisar, lodjur och varg. Även växter och mindre djur, som insekter och i synnerhet fjärilar, studeras”.

Dovhjortar
Dovhjortar. Foto: Orasis

I ett hägn betar dovhjortar. De är väldigt tama och kommer nyfiket fram för att bli klappade. 2014 kom en vecka gamla vargungar och hundvalpar till forskningsstationen. Forskarna ville jämföra hur beteenden utvecklas olika mellan varg och hund och studien kunde visa flera tydliga skillnader i hur vissa beteenden förändras under uppväxten.

På Tovetorp behövs knappast väckarklocka, tuppen är morgonpigg. Tovetorpshönsen har studerats flitigt, något som har resulterat i en mängd olika publikationer och avhandlingar. Deras fascinerande sexuella beteenden har väckt en del massmedial uppmärksamhet genom åren och en av tupparna har prytt omslaget i tidskriften Nature. Rasen är en Gammalsvensk dvärghöna, en ras som är väldigt lik ursprungshöns och som en gång i tiden var nära på att försvinna.

I ett fågelhus kan man styra magnetfältet så att det motsvarar magnetfältet på olika platser längs fåglars flyttstråk. Där har man kunnat visa att flyttfåglar, t.ex. näktergal, använder sig av magnetfältet för att besluta sig om och när de ska lägga på sig extra mycket fett inför flytten.  

Undervisning

1994 invigdes kursbyggnaden och varje år kommer flera hundra studenter hit från olika utbildningar, främst inom biologi vid SU. Som biologistudent fick jag själv tillbringa lite tid på Tovetorp under en ekologikurs för länge sen. Min grupp studerade skräddares parningsbeteenden och jag minns hur vi fångade skräddarna i dammen för att sedan väga och färgmärka dem. Därefter låg vi under trädet i trädgården i timmar och skrev ner alla försök till närmanden. Jag minns inte riktigt vad vi kom fram till, men senare forskning har visat att storleken har viss betydelse, dock inte för antalet avkommor. En skräddarhona parar sig med flera partners och spermierna tävlar inuti honan. Stora hanar får para sig oftare och med fler honor, men de mindre hanarna får para sig längre, en strategi som har visat sig fungera lika bra för antalet skräddarbebisar.  

Anläggningen  

Tovetorp. Foto: Orasis

Tack vara stora donationer av Olle Enqvist Stiftelse kunde man bygga ut anläggningen med en ny aula samt ett nytt labb med avancerade klimatrum 2005. Nämnas bör också den unika reningsanläggningen, den enda godkända i Södermanland. Sedan 1994 renas avloppsvatten i tre biodammar, ett hållbart system som minskar på kväveutsläppet.

Under åren har många forskningssamarbeten etablerats och stationen är öppen för externa gäster. Allt från skolklasser till pensionärsföreningar som vill lära sig mer om djur och natur tas varmt emot av personalen. Forskare och studenter från andra universitet och högskolor är välkomna och det finns bra möjligheter att ordna konferenser eller andra typer av möten.

Tovetorp invigs

En betydelsefull person i Tovetorps historia är Eric Fabricius som var verksam vid Stockholms universitet mellan 1960 och 1981. I början av 1960-talet började han att samarbeta med Öster-Malma jaktvårdsskola, ett samarbete som förde honom till Kronängen, ett tomt torp, som han arrenderade 1964. Där lät han anlägga ett par dammar med inhägnader och ladugårdsbyggnaden blev ett provisoriskt djurhus. Eftersom flera personer anslöt med sin forskning blev området snart för litet. En donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse blev startskottet för att starta bygget av ett större laboratorium med möjligheter att ta emot fler forskare och studenter. Planerna drog ut på tiden – och våren 1968 blev istället den närliggande gården Tovetorp, som då ägdes av Domänverket, tillgänglig och för 50 år sen, den 13 juni 1969, kunde det nya laboratoriet invigas. 

Läs mer på tovetorp.com