Vid institutionerna inom det Naturvetenskapliga området finns många goda exempel på aktiviteter och initiativ som genomförs för att främja och öka jämställdheten inom forskarutbildningen. Några av dessa har sammanställts här i en exempelsamling i syfte att bidra till fortsatt arbete med jämställdhet. Sammanställningen ska ses som förslag på steg mot ökad jämställdhet och avsikten är att den ska fungera som inspiration för institutionerna.

• Utse en mentor till varje doktorand, dvs. en person vid samma eller annan institution som följer doktoranden under forskarutbildningen. Syftet är att skapa en plattform för diskussioner som inte har med själva forskningen att göra. Detta förslag är nog bra för alla doktorander, men anses vara extra viktigt för doktorander av underrepresenterat kön som befinner sig i en miljö där könsfördelningen är mycket skev.

• Både kvinnor och män bör vara representerade bland föredragshållare och gästföreläsare på kurser och forskningsseminarier. Om könsfördelningen är mycket skev inom ett forskningsfält är det extra viktigt att bjuda in personer av underrepresenterat kön. Genom att bidra med förebilder av bägge könen och visa på möjliga karriärvägar ges ökad möjlighet för fler doktorander att kunna identifiera sig själva som framtida forskare.

• När en rekryteringsgrupp är homogent sammansatt riskerar de kandidater som väljs ut för rekrytering att vara ensidigt utvalda. Vid rekryteringar av doktorander bör därför både kvinnor och män delta i processen. För att minska risken för omedvetna fördomar ytterligare, bör gärna flera nationaliteter och personer av olika åldrar delta i arbetet.

• När institutioner har sina Introduktionsträffar med nyanställda doktorander bör jämställdhet, och gärna jämlikhet, lyftas fram. Dessa frågor bör även tas upp på personalmöten med lämplig regelbundenhet. Ett sådant förslag är att bjuda in gästföreläsare om jämställdhet i forskning (t ex Malin Ah-King). Ett annat kan vara att visa filmer på detta tema, t ex filmen "Picture a scientist". Ett tredje sätt kan vara att på personaldagar ha övningar som lyfter fram våra förutfattade meningar och omedvetna fördomar (i relation till kön, etnicitet, ålder, m.m.).

• Litteratur som tydligt har ett könsstereotypiskt innehåll och synsätt bör i möjligaste mån bytas ut till mer inkluderande litteratur. Både kvinnor och män bör om möjligt vara representerade bland författare av den kurslitteratur som används.

Sammanställningen är gjord av utbildningsledare Ulrika Kaby och Forskarutbildningsberedningens ordförande Tom Britton, efter diskussioner inom Forskarutbildningsberedningen, Sektionsberedningarna och Områdesnämnden.

/Tom Britton, Ordförande Forskarutbildningsberedningen