Andreas Namslauer. Foto: Frida Sjösten
Andreas Namslauer. Foto: Frida Sjösten

Examensår

Kandidatexamen i biokemi 1999 och doktorsexamen i biokemi 2004

Vad läste du för utbildning?

Jag doktorerade på institutionen för biokemi och biofysik. Min avhandling handlade om hur enzymet Cytokrom c-oxidas fungerar. Enkelt uttryckt kan man väl säga att det handlar om energiöverföringar i cellen. Hur syret används i cellen för att skapa energi. Innan jag doktorerade läste jag biokemi på Stockholms universitet.

Vad jobbar du med idag och vad innebär det?

Idag arbetar jag med projektledning och affärsutveckling här på Stockholm Science City Foundation. Den här stiftelsens syfte, just nu i alla fall, är att skapa en så bra jordmån som möjligt för life science här i regionen. Det handlar både om forskningen på universiteten, industrin samt hälso- och sjukvården och att alla de tre sektorerna ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Men det vi framförallt arbetar med är att föra samman de här tre sektorerna för att de ska kunna jobba tillsammans i projekt. Vi arbetar mycket i de första steget för att få igång de här projekten. Det kan vara att hitta vad det finns för utmaningar och sedan för vi samman rätt folk och kan hjälpa till med att söka ytterligare pengar osv för att få igång ett projekt.

Ett konkret exempel var ett projekt som vi drog igång för några år sedan. Här i Stockholmsregionen har vi en handfull företag som jobbar med strålbehandling vid cancer, dels finns det de som gör de stora strålkanoner som används, dels de som jobbar med bildbehandling för att lättare hitta tumörer, de som jobbar med positionen av patienten under strålbehandlingen och de som arbetar med logistiken runt behandlingen. De här företagen ville jobba mer tillsammans och med Karolinska universitetssjukhuset. Så vi hjälpte till sätta upp en testanläggning där företagarna, universitetsforskarna samt hälso- och sjukvården kunde jobba tillsammans. Vi var sedan med och drev det under ett år. Nu har det blivit ett nationellt projekt där alla universitetssjukhusen deltar och ytterligare företag och forskare.

Vad var det bästa med utbildningen?

Det var väl kurserna där man fick labba mycket. De tyckte jag var väldigt roligt och då lär man sig på ett annat sätt än när man lär sig det teoretiskt.

Har du något tips till någon som ska läsa en liknande utbildning?

På min tid var det i alla fall att de naturvetenskapliga utbildningarna var väldigt breda så man fick kunskap som man kunde använda till mycket och sedan kunde man specialisera sig mot slutet. Så att prova olika saker under utbildningen är väl mitt tips. Sedan är det väl så att det är först när man börjar plugga något som man får lite mer insikt i vad det faktiskt innebär. Så var det för mig i alla fall. Jag började på lärarlinjen och gick där ett år och det var först då när jag fick läsa kemi på universitet som jag insåg hur kul det var, det hade jag inte fattat under gymnasiet. Där är väl också ett tips, det är inte dödsviktigt vad för utbildning man väljer från början, det går att ändra sig.

Text: Frida Sjösten