Erik Zachariassen. Foto: privat
Erik Zachariassen. Foto: privat

Examensår

Kandidatexamen i Biogeovetenskap 2010 och masterexamen i Naturgeografi – Inriktning GIS, Fjärranalys och Kartografi 2012

Vad läste du för utbildning?

Jag läste kandidatprogrammet i Biogeovetenskap och masterprogrammet i GIS, Fjärranalys och Kartografi (föregångare till masterprogrammet i Geomatik och masterprogrammet i Landskapsekologi).

Vad jobbar du med idag och vad innebär det?

Jag jobbar som ekolog och GIS-analytiker på konsultföretaget Ekologigruppen. Företagets kunder är ofta kommuner eller andra statliga institutioner och Ekologigruppen bidrar ofta med olika typer av utredningar i planprocessen i samband med exploateringsprojekt. Den enklare delen av mitt arbete är att göra kartor i GIS, men min specialitet är att göra spridningsanalyser. Det innebär att jag i GIS gör modeller över hur djur rör sig i landskapet. Dessa ingår sedan som underlag i planprocessen för olika byggprojekt, så att man undviker att bygga igen spridningskorridorerna i landskapet.

Vad var det bästa med utbildningen?

Det bästa med utbildningen i biogeovetenskap var att man fick en bred kunskapsbas. Sedan var det ju kul med alla exkursioner och att man hade en klass som man åkte iväg med. Det är bra att utbildningen är bred, men den kändes kanske lite för bred för mig. När jag var klar kände jag att jag inte var speciellt bra på någonting, och att jag behövde specialisera mig. Då vara mastern i GIS, Fjärranalys och Kartografi den som passade mig allra bäst. Dels för att jag var bra på det och dels för att mina kurskamrater inte var så bitna av GIS, och då kunde jag få en fördel när vi sedan skulle söka jobb. Det var ett strategiskt val att läsa masterprogrammet i GIS, Fjärranalys och Kartografi.

Har du något tips till någon som ska läsa en likande utbildning?

Försök hitta något som du är bra på och som dina kursare inte är så intresserade av, och som du vet är applicerbart på verkligheten (utanför universitetsvärlden). Om man ska vara lite krass, gå gärna in på svåra tekniska bitar om du har möjlighet. Ute på arbetsmarknaden finns det redan personer som kan alla långhorningar, alla slemmaskar och allt sådant, men många av de erfarna äldre ekologerna är inte alltid riktigt lika vassa på ny teknik som de är på till exempel artkunskap. Det innebär att man som nyexaminerad komma in på en arbetsplats och bidra i ett växande kunskapsområde. Sedan ska man ju inte förringa sitt naturintresse men det är bra om man kan komplettera det med en svår teknisk del. Och en sista sak; läs minst en kurs i GIS! Det är något som krävs av biologer och naturvårdare ute på arbetsmarknaden!

 

Text: Frida Sjösten