Alexey Amunts leder den forskargrupp som har genomfört projektet tillsammans med AstraZeneca.

En ny generation av elektronmikroskop, tillgängliga på SciLifeLab sedan 2016, skapar möjligheter för nya läkemedel. Elektronmikroskop-tekniken, som var motivet till 2017 års Nobelpris i kemi, gör det möjligt att ta reda på hur proteinstrukturer i människokroppens celler ser ut. Alexey Amunts forskargrupp har tillsammans med AstraZeneca forskat för att ta reda på strukturen för ett protein som transporterar signaler genom cellmembranet på en nervcell. 

Upptäckten är viktig för sjukdomar där nervsystemet försämras genom att celler dör, som Parkinsons eller Alzheimers. Genom att påverka signaler till cellernas inre kan man få dem att leva längre. Forskningen ökar möjligheten för AstraZeneca att skapa nya läkemedel, därför är den här typen av kunskaper viktiga.

Frågan lockade forskarna eftersom det var ett utmanande problem. För att lyckas var de tvungna att utveckla ett nytt sätt att mäta, där mätprovet roteras för att det ska synas ur flera vinklar. Den nya mätmetoden är nu etablerad i labbet och gör det möjligt att lösa fler vetenskapliga problem än tidigare.

Den kartlagda proteinstrukturen är en spegelvänd så kallad dimer. Proteinstrukturens olika delar har olika färger och den är riktad från cellmembranet i botten, under den gula delen, och ut från cellen.
 

”Working with SciLifeLab and Stockholm University enables us to access novel technology and science … The cryo-EM collaboration is a benchmark in this regard.” – Ratan Bhat, AstraZeneca

”The collaboration with AstraZeneca is a step in the endeavours to advance drug discovery. Specifically, to understand the mechanism of a signalling complex, we solved its structure, employing a new approach for data collection, developed in the lab.” – Alexey Amunts