Forskning

Forskning

Forskningen vid Naturvetenskapliga fakulteten täcker breda kunskapsområden: från atomkärnans elementarpartiklar till universums yttersta gränser; från cellens sinnrika mikrokosmos till havens komplexa ekosystem. Kanske är det just kombinationen av bredd och djup som resulterar i forskningsframgångarna. Flera av fakultetens institutioner ligger bakom upptäckter och vetenskapliga genombrott som får erkännande världen över.

Gia Destouni

Rädda planetens sötvatten och arterna under ytan

Det är kris för den biologiska mångfalden i sötvatten och sötvattens ekosystem. Förändringarna sker snabbare än man tidigare trott och mycket snabbare än på land, menar forskare i en ny studie.

Struktur av NHE9

Ny kunskap leder närmare en möjlig cancerbehandling

Forskare vid Stockholms universitet har fått fram den första 3D-strukturen av en viss typ av jonpumpar som används för att upprätthålla rätt pH inuti celler. Upptäckten kan i framtiden leda till bättre läkemedel mot bland annat cancer.

The Baltic Sea basin, with the limits of the Fennoscandian ice sheet and source and sink areas used

Hur gammal är Östersjöns havsbassäng?

Och hur har den egentligen bildats? Nya pusselbitar i berättelsen om Östersjöns utveckling under ytan.

MBW labb. Foto: Niklas Björling

Ny kunskap för att förhindra svampinfektioner

Överväxt av jästsvampen Candida albicans kan orsaka en rad olika symptom, som uppblåst mage, klåda i underlivet, muntorrhet och vita beläggningar på tungan. Forskare försöker nu att ta reda på mer om organismen för att kunna förhindra och behandla infektioner.

Formiat

Nya lösningar för att minska koldioxidutsläpp

För att Sverige ska nå utsatt klimatmål om att bli fossilfritt till 2045 krävs nya, innovativa lösningar. Ett nytt projekt med forskare från bland annat Stockholms universitet ska utveckla gröna katalytiska metoder för att omvandla koldioxid till nya, hållbara material.

Matrester och fladdermusspillning från en vind. Foto: Sara Cousins

Forskare efterlyser observationer om fladdermöss

Har du sett en fladdermus? Då är forskarna i projektet BatMapper intresserade av att veta det. Syftet är att ta reda på hur fladdermöss påverkas av klimatförändringarna.

Grönområden får oss att må bra

Naturen till hjälp för återhämtning

Hur ska vi designa städer i framtiden och vilka miljöer är viktiga för att vi ska kunna leva och må bra? Grönområdens effekt på vårt välbefinnande har studerats i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Foto: Jens Lasthein

Hårdare tag mot kemikalieblandningar

Under hela livet utsätts människor för komplexa blandningar av mer eller mindre farliga kemikalier. Hur påverkar det oss och vad bör göras? Professor Christina Rudén har överlämnat en rapport till regeringen.

Foto: Tony Koong/Mostphotos

Spridning av könssjukdomar kan minska med hjälp av matematiska modeller

En ny avhandling från Matematiska institutionen vid Stockholms universitet visar matematiska och statistiska modeller för hur könssjukdomar sprids. Med hjälp av dessa kan vi bättre förstå hur vi kan minska risken för fortsatt spridning.

Foto: XBrane Biopharma

Från akademisk framgång till växande läkemedelsbolag

Xbrane Biopharma är ett lovande bioteknikbolag med rötterna vid Stockholms universitet. Går allt som planerat blir bolagets första läkemedel godkänt 2021.

Bett av smittade myggor är en vanlig spridningsväg för harpest till människor. Foto: Mostphotos.

Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

Små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållande kan leda till kraftigt ökad risk för harpest hos människor.

Strukturen hos den del av PMP1 som ”känner igen” malariamyggan. Illustration: Geoffrey Masuyer/SU

Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

Forskare i Stockholm och Lund har tillsammans med forskare i USA hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria.

Ytterby gruva på Resarö. Foto: Digitalmuseum

Upptäckterna i Ytterby gruva som bidrog till periodiska systemet

Sverige står sig imponerande starkt i antalet upptäckter av grundämnen. Mycket tack vare ett fynd av en mystisk, svart sten för mer än 200 år sedan i Ytterby gruva.

Inelastisk röntgenspridning

En osedvanligt detaljrik inblick i vanligt vatten

Vanligt vatten är en mycket speciell vätska med hög kokpunkt och ytspänning. Dess egenskaper bestäms av hur vattenmolekylerna binder till varandra i så kallade vätebindningar, som även påverkar exempelvis biokemiska processer och molnbildning.

arktis

Att identifiera molnkärnor vid Nordpolen

Moln är ett viktigt, anmärkningsvärt inslag i vår atmosfär. De omfördelar vatten genom nederbörd och de påverkar planetens yttemperatur genom att absorbera, reflektera och till och med utsända strålning. Ytemperaturen vid Nordpolen kan ändras med flera grader beroende på om det finns moln eller inte!

max tegmark

Max Tegmark faschinerade publiken i Aula Magna

Hur många här är från Blackebergs gymnasium? inleder Max och ett trettiotal händer sträcks upp. Max är inbjuden för att berätta om AI, artificiell intelligens.

kanada

Banker och pensionsfonder har central roll för ett stabilt klimat

Stabiliteten i några av världens största skogar och därmed det globala klimatet påverkas av ett begränsat antal internationella investerares ekonomiska aktiviteter. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum vid Stockholms universitet.

xeno

Världens största detektor för mörk materia, XENON1T, når ny känslighetsnivå

Det internationella forskarlaget XENON, med medlemmar från Stockholms Universitet, har byggt världens mest känsliga detektor för mörka materian. Efter att ha tagit data under mer än ett år är forskarna redo att presentera nya resultat.

Kallt mikroklimat. Caroline Greiser

Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

Norrsken är vanligt i polarområdena Foto Sven Lidström

IceCube

IceCube är ett högenergi-neutrinoteleskop nära sydpolen, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare från olika länder bla Sverige. Av dessa spelar forskare från Stockholms universitet en viktig roll.