En ny åtgärdsplan för fortsatt utveckling av starka miljöer för forskning och undervisning
Universitetets, områdets och fakultetens viktigaste strategiska beslut är de som rör rekrytering och befordran av lärare, där lärare är en sammanfattande benämning på biträdande lektorer, universitetslektorer och professorer. En biträdande lektor har rätten att söka befordran till lektor enligt högskoleförordningen och en lektor på Stockholms universitet har rätten att söka befordran till professor. Lärarnas skicklighet och inte minst deras utvecklingsmöjligheter inom forskning och utbildning kommer att vara avgörande för den framtida styrkan i fakultetens forskningsmiljöer och för kvalitén i undervisningen. Det Naturvetenskapliga området är framgångsrikt i att bygga starka akademiska miljöer inom vilka internationellt ledande forskning bedrivs, vilket i sin tur innebär goda möjligheter att attrahera högt kvalificerade kandidater till ytterligare utlysningar av läraranställningar. Vid rekrytering och befordran av lärare lägger fakulteten stor vikt vid såväl pedagogisk skicklighet som skicklighet inom forskningen.
Vid sidan av rekrytering och befordran är de organisatoriska förutsättningarna för utbildning och forskning av stor betydelse. Mindre institutioner med få lärare kan få svårt att bemanna de nödvändiga akademiska ledarskapspositionerna och ha ett tillräckligt stort strategiskt handlingsutrymme. Av bland annat dessa skäl har Områdesnämnden för naturvetenskap under våren gett prefekterna för Institutionen för organisk kemi och Institutionen för material- och miljökemi i uppdrag att ta fram ett förslag på hur ett samgående mellan dessa två institutioner, från och med 2025-01-01, ska ske.
Översyn av områdets utbildningsprofil
Områdesnämnden har under våren gett en arbetsgrupp i uppdrag att se över områdets utbildningsprofil. Uppdraget omfattar att inledningsvis – och nu citerar jag direkt från uppdragsbeskrivningen - ”göra en omvärldsanalys och jämföra vårt utbildningsutbud med det nationella utbildningsutbudet. Analysen kan dels jämföra med andra liknande lärosäten, jämföra studentgrupper och söktryck, utgå från attitydundersökningar (som Ungdomsbarometern och attitydundersökningar som Kommunikationsavdelningen gjort) och andra tillgängliga data”. Vidare ska arbetsgruppen ”göra en intern inventering av om det finns områden där vi med fördel borde erbjuda andra typer av utbildningar, exempelvis civilingenjörsutbildningar eller utbildningar anpassade för livslångt lärande/omställning”. Detta uppdrag innehåller fler uppgifter som syftar till att ytterligare höja kvalitén av områdets utbildningsutbud och därigenom också attrahera fler studenter till grund- och avancerad nivå. Jag ser det senare som en av våra allra viktigaste uppgifter av flera skäl. Dels vet vi genom olika undersökningar att det går mycket bra för våra tidigare studenter som har framgångsrika karriärer inom industri, privat sektor, myndigheter och inom offentlig sektor i stort. Vi har också en till stora delar underutnyttjad undervisningskapacitet med pedagogiskt skickliga lärare med stark förankring och verksamhet inom forskningen. Den tydliga forskningsanknytningen borde rimligtvis kunna attrahera studenter med starka ämnesintressen – tänk att få möjlighet att göra sitt kandidat- och mastersarbete i anslutning till forskningsfronten i det ämne man studerar!
I den åtgärdsplan som Områdesnämnden beslutade vid sitt sista möte före sommaruppehållet och som omfattar 40 åtgärder återfinns flera som relaterar till studentrekrytering och bland dessa vill jag särskilt nämna två: ”Kommunicera att SU är ett internationellt ledande forskningsuniversitet i syfte att stärka vårt anseende och rekryteringen av studenter och medarbetare” och ”Fullfölj rekryteringen av en fakultetskommunikatör och stärk samarbetet mellan Informationsberedningen och Grundutbildningsberedningen för att öka studentrekryteringen”. Dessa åtgärder pekar tillsammans på en tydlig koppling mellan forskning, utbildning och studentrekrytering. Det Naturvetenskapliga området står för mer än hälften av Stockholms universitets forskning, men bara för ca 14 % av utbildningen på grund- och avancerad nivå. En åtgärd för ökad studenttillströmning som redan vidtagits är inrättandet av ett nytt mastersprogram i Biostatistik och datavetenskap. Programmet kommer att drivas inom Stockholm trio och har utvecklats i nära samarbete med Karolinska institutet (KI) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Programstarten är planerad till höstterminen 2024. Långsiktigt är det Naturvetenskapliga områdets fortsatta engagemang i och inflytande över lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap viktigt för en bra utbildning i skolan, för framtida möjligheter att rekrytera till våra utbildningar och för kompetensförsörjning till samhället.
Det Naturvetenskapliga områdets åtgärdsplan återfinns i sin helhet här. Bland de punkter som rör forskningen kan nämnas avsikten att ytterligare stärka stödet för arbete med ansökningar om externa forskningsbidrag – området är ofta mycket framgångsrikt på såväl nationell som internationell nivå, men har potential för förbättring särskilt när det gäller ERC:s excellensbidrag.
Skickliga medarbetare och ökad rekrytering till forskarutbildningen
Ovan har jag betonat vikten av skickliga medarbetare inom lärarkategorin, men vi har även ett stort antal skickliga forskare, postdoktorer, tekniker och administratörer med olika inriktningar som är oumbärliga för verksamheten. Doktoranderna utbildar sig till forskare men bidrar redan starkt till forskningen och deltar även i undervisningen t.ex. som övnings- och laboratorieassistenter. Doktorandutbildningen är självklart central för verksamheten – fler forskarutbildade med ett vetenskapligt förhållningssätt blir alltmer efterfrågade i samhället i stort. Antalet doktorander på fakulteten har minskat under en rad år, vilket även uppmärksammats av universitetsstyrelsen. Minskningen av doktorander riskerar, om den tillåts att fortsätta, att göra forskningsmiljöer underkritiska och mindre dynamiska. Fakulteten arbetar för att vända denna utveckling och här pekar en del redan vidtagna åtgärder åt rätt håll. I den beslutade åtgärdsplanen står det: ”Stimulera rekryteringen av doktorander och utnyttja de möjligheter som externa satsningar som t.ex. WISE, DDLS och WINQ erbjuder när det gäller sådan rekrytering." WISE står för Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, DDLS för Data Driven Life Science och WINQ för Wallenberg Initiative on Networks and Quantum Information och erbjuder omfattande möjligheter till doktorandrekrytering inom sina respektive områden. Utmaningen här är att stärka finansieringen av forskarutbildningen utanför dessa områden och utanför de verksamheter som stöds av Stockholms universitets SFO-medel eller av andra större riktade program (SFO: Strategiska forskningsområden).
Finansiering av forskningsinfrastruktur
Stockholms universitet och landets övriga lärosäten står också inför stora utmaningar när det gäller drift, utveckling och finansiering av forskningsinfrastruktur. På en övergripande nivå finns farhågor om att fördyringen av driften av MAX IV på sikt ska tränga ut annan, lika angelägen, nationell infrastruktur. Här hoppas vi att det önskemål som en rad aktörer inklusive ett antal av de forskningsintensiva lärosätena framfört ska infrias från och med 2025. Nämligen att driften av MAX IV bör finansieras i särskild ordning och separeras från finansieringen av annan infrastruktur. En annan utmaning i detta sammanhang härrör från avtal för internationell infrastruktur där den ofördelaktiga växelkursen för den svenska kronan begränsar Vetenskapsrådets finansiella utrymme för infrastruktur och särskilt då för nationell infrastruktur. Det har blivit tydligt att det saknas betydande medel för infrastruktur och det finns farhågor om att flera infrastrukturer som fått rätten att söka kan komma att stå inför betydande nedskärningar. En neddragning till 50 %, som nämnts som ett möjligt alternativ, skulle leda till starka begränsningar av vad man kan erbjuda sina användare. Med dessa utmaningar gällande infrastrukturfinansieringen är det särskilt glädjande att alla de fyra ansökningar om Teknikplattformar som Stockholms universitet lämnat till KAW:s program för utveckling av hållbara material, WISE, finns med i den investeringsplan som beslutats av WISE styrelse. Här finns möjlighet att Stockholms universitet beviljas upp till nära 140 MSEK – detta rör utrustning för AI-stödd design, syntetisering och miljöanalys av nya hållbara material, infrastruktur för tidsupplösta studier av reaktioner på ytor vid atmosfärstryck, ett nytt transmissionselektronmikroskop med en AI-stödd analysdel och ett instrument för NMR-analys av fasta material vid höga fältstyrkor (NMR: Nuclear Magnetic Resonance - kärnspinnresonans). Det senare i samarbete med KTH. Dessa potentiella investeringar kommer, om de realiseras, att stärka Stockholms universitets naturvetenskapliga forskning inom de områden som berörs.
Gemensamma mål
Det vi kallar verksamhetsstöd återfinns såväl inom institutioner och centrumbildningar som på central nivå. Områdeskansliet för naturvetenskap tillhör den centrala förvaltningen, men arbetar i huvudsak med att ge ett mycket uppskattat stöd till dekanus och Områdesnämnden samt till institutionerna/motsvarande. Institutioner och centrumbildningar har olika nivåer av eget tekniskt och administrativt stöd anpassat till typ av verksamhet och dess storlek. Utöver det erbjuder det centrala verksamhetsstödet ytterligare stöd inom t.ex. ekonomi, juridik, fastighetsförvaltning, IT, kommunikation, personal- och studentfrågor. Samarbetet med den centrala förvaltningen upplevs ibland som utmanande av undervisande och forskande personal. Det avgörande här är att skapa förutsättningar så att perspektiven från förvaltning och kärnverksamhet kan mötas och skapa gemensamma målbilder och därigenom stärka den ömsesidiga tilliten. På senare tid har viktiga steg tagits i den riktningen – som ett bland flera exempel vill jag nämna lokaloptimeringsprojektet där vi har ett tydligt gemensamt mål: att minska de alltför höga lokalkostnaderna. Vi har dock ännu en bit kvar innan alla svårigheter i samarbetet övervunnits. Genom åtgärden: ”Stärk tillsammans med förvaltningen den ömsesidiga tilliten mellan område och förvaltning så att det förvaltningsstöd som området erhåller stärks” hoppas vi kunna närma oss det målet ytterligare under den närmaste tiden.
Men nu när sommaren står för dörren är det kanske dags att lägga utmaningar, åtgärder och åtgärdsprogram lite åt sidan för en tid. Jag hoppas att alla får en skön och välförtjänt sommarledighet och en vilsam semester när det väl blir dags för det.
Trevlig sommar!
Henrik Cederquist