Henrik Cederquist. Foto: Niklas Björling


Aktuella händelser och några avslutningsord från en avgående dekan
Jag vill så här några veckor innan jag lämnar mitt uppdrag so vicerektor och dekan för det naturvetenskapliga området återigen och med eftertryck betona vikten av att instutionerna/motsvarande stödjer och skapar goda förutsättningar för lärare och forskare att söka externa forskningsmedel. Fakulteten är förvisso mycket framgångsrik i detta arbete, men det finns fortfarande en del förbättringsmöjligheter. Det är viktigt att våga söka bidrag, men ibland upplevs det som ett stort problem att overhead-uttaget är lägre än önskvärt och även att koordineringen av stora samarbetsprojekt kan vara utmanande. Jag kommer att ta upp de här aspekterna en bit längre ner i texten.

Rekrytering och befordran av lärare 
– ett av våra viktigaste beslut
De viktigaste beslut vi fattar på fakulteten och på universitetet är beslut om rekrytering och befordran av lärare. Det är i första hand lärarna, dvs våra biträdande lektorer, lektorer och professorer, som leder utvecklingen av vår forskning och utbildning. Självklart är även rekrytering av andra medarbetare av stor betydelse men det är till sist lärarnas vetenskapliga och pedagogiska skicklighet som avgör vilken akademisk höjd vår verksamhet kan nå. Starka akademiska miljöer lockar också andra skickliga lärare, forskare, doktorander och andra medarbetare att söka sig till Stockholms universitet.

 När det gäller rekrytering av studenter till grund- och avancerad nivå så är den tilltänkta utbildningens ställning och anseende på arbetsmarknaden av stor betydelse. För vårt område har det varit svårt att nå ut med det faktum att en stor majoritet av våra tidigare studenter på grund- och avancerad nivå går en ljus framtid till mötes – i de allra flesta fall på arbetsmarknaden utanför universitetsvärlden. Detta gäller såväl de som tar en generell examen som de som har en professionsutbildning. Alumnundersökningar visar att sysselsättningsgraden för våra tidigare studenter är mycket hög och att de ofta har yrken där de använder färdigheter de tillägnat sig under utbildningen.

När det gäller rekrytering av lärare sker en majoritet av dessa till den biträdande lektorsnivån. Det Naturvetenskapliga områdets befordringsnämnd kommer inom en snar framtid att ha prövat de allra flesta biträdande lektorer som rekryterats enligt de ”gamla villkoren” där den biträdande lektorn bara har knappt fyra år på sig att meritera sig för befordran till lektor. Det mesta pekar på att cirka 80 % av de omkring 50 lärare som rekryterades på detta sätt kommer att ha befordrats till lektorer vid vår fakultet några har rekryterats till andra universitet medan ett fåtal har nekats befordran.


Framgångsrika ansökningar om forskningsmedel
I dagarna har vi fått besked om att inte mindre än åtta av de tolv kandidater som Stockholms universitet nominerade i 2023-års utlysning av Wallenberg Academy Fellowships utsetts till Fellows. Detta är en stor framgång inte bara för de unga forskare som utses utan även för Stockholms universitet som tilldelas 8 av de 31 bidrag som stiftelsen delade ut i år – inom naturvetenskap fick vi 5 av 13, inom teknik 1 av 6 och inom humaniora är båda de som utsågs till Fellows nominerade av Stockholms universitet. Det brukar gå bra för SU i just denna utlysning och över en tioårsperiod så ligger vi i topp i landet.

Detsamma gäller för Knut och Alice Wallenbergs stiftelses utlysningar av forskningsprojekt av hög vetenskaplig kvalitet – de så kallade stora KAW-projekten. Där har SU möjlighet att nominera 15 projekt och här arbetar för närvarande 15 grupperingar intensivt och med stöd av fakulteten inför deadline den 1/2 2024. Jag bedömer att tidiga interna deadlines, som ger de sökande möjlighet att i flera vändor reflektera runt sina projektförslag, i kombination med ett bra stöd från kollegor både nära och lite längre ifrån ämnesmässigt är nycklar till dessa framgångar. Tillsammans med ytterligare indikationer på att SU:s naturvetenskapliga forskning är av hög kvalitet, har framgångarna med WAF- och KAW-projekt nog varit viktiga för vår möjlighet att också kunna medverka i flera av KAW:s större strategiska satsningar såsom WISE (Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability), DDLS (Data Driven Life Science) och WINQ (Wallenberg Initiative on Networks and Quantum Information). Stockholms universitet har än så länge inte varit fullt lika framgångsrikt när det gäller att attrahera Wallenberg Scholarsbidrag, men vi hoppas på en förbättring här då vi till 2023 års utlysning nominerat nio mycket starka kandidater efter en grundlig intern prioriteringsprocess. Besked om utfallet kommer enligt uppgift i vår.

Påminnelse om PhD- och postdoktorsprojekt inom WISE och DDLS
Jag vill i detta sammanhang passa på att påminna om att utlysningar av så kallade akademiska PhD- och postdoktors-projekt inom WISE och PhD-projekt riktade dels mot akademin och dels mot industrin inom DDLS-programmet ligger ute nu. I båda fallen ska de som kan tänka sig att handleda ett sådant projekt ansöka – i WISE-fallet är det en intern process med föransökningar med ett begränsat antal nomineringar per lärosäte medan det är öppet för alla behöriga huvudhandledare att söka direkt till de här nämnda DDLS-programmen. Inom WISE har Stockholms universitet under 2023 tilldelats inte mindre än 135 MSEK för utveckling av nya eller befintliga teknikplattformar för materialvetenskap för hållbara material.

Som framgår av ovanstående så tillförs den naturvetenskapliga forskningen vid Stockholms universitet betydande resurser via KAW:s olika program och man kan också konstatera att en betydande andel av nyligen genomförda och pågående lärarrekryteringar finansieras den vägen. Det är viktigt att även de forskningsämnen som inte omfattas av dessa satsningar eller är utpekade som strategiska forskningsområden (SFO-områden) också ska kunna utvecklas genom rekrytering och befordran av lärare. Det blir, enligt min mening, en viktig utmaning för den tillträdande fakultetsledningen att förhålla sig till.  Man kan också, även om det skulle vara en åtgärd som skulle verka i motsatt riktning till det just nämnda, reflektera över möjligheten att dra ned något på lärarrekryteringstakten för att kunna satsa mer resurser på varje enskild rekrytering. Sådana satsningar görs i de olika KAW-programmen och för våra SFO-Fellows verksamma vid Science for Life Laboratory. Lärarrekrytering med starka startpaket har till en allt övervägande del varit mycket lyckade, men det finns naturligtvis många andra aspekter att beakta innan man överväger att använda större rekryteringspaket bredare.

Hög beviljandegrad från Vetenskapsrådet även i år
Bredden och de många spetsarna i vår forskning manifesteras i första hand genom stora framgångar när det gäller våra viktigaste ansökningar om externa forskningsbidrag – de till Vetenskapsrådets utlysning av fria projektbidrag. I år hade vi en beviljandegrad på 31 %, vilket är något lägre än det medeltal om runt 35 % som vi haft under de senaste åren. Detta är högt över det typiska nationella snittet om 21–22 %. Jag brukar halvt på skämt säga att fakultetsledningen jobbar hårt på att minska beviljandegraden. Det vi tänker på där är att fler ska arbeta med att utveckla sina projektidéer och ansökningar och att stödet för det arbetet ska stärkas ytterligare. VR:s fria projektbidrag   är våra viktigaste externa bidrag då det är forskarnas egna förslag som bedöms och då de är öppna för all vetenskap, vilket passar SU:s profil där fri grund- och tillämpad forskning dominerar. Tillgång till ändamålsenlig forskningsinfrastruktur av hög kvalitet är avgörande för att ytterligare utveckla kvaliteten i vår forskning. Här är det viktigt att bevaka att inte de största nationella infrastrukturerna och Sveriges medverkan i internationell infrastruktur förbrukar alla tillgängliga resurser på nationell nivå. På Området har vi under året genomfört en grundlig utvärdering av våra egna så kallade core faciliteter och fattat beslut om hur de fortsatt ska finansieras och då även indikerat önskvärd utveckling inför nästa utvärdering 2026. 


Framgångsrika ”träningsläger” för ERC-ansökningar    
Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd har byggt upp en verksamhet med ”träningsläger” för de som är intresserade av att söka ERC-bidrag på olika nivåer. Jag har förstått att den verksamheten har varit mycket uppskattad och jag vill också rikta ett tack till de lärare och forskare med erfarenheter från eget arbete med ERC ansökningar – som framgångsrika sökande eller utvärderare – för deras stöd i detta arbete. Dessa initiativ har lett till att antalet sökande nu har fördubblats jämfört med tidigare år så vi har nog skäl att hoppas på ett än starkare ERC-utfall framöver förhoppningsvis med början redan 2024!


Nya principer för fördelning av FUF-medel
För att återanknyta till de aspekter jag tog upp i inledningen vill jag nu nämna att Områdesnämnden, vid ett extrainsatt områdesnämndsmöte den 6/11, beslutade om nya principer för fördelning av medel för forskning och forskarutbildning, så kallade FUF-medel. Den mest betydande nyheten är att vi inför ett så kallat OH-kompensationssystem, vilket innebär att deltagande institutioner/motsvarande tilldelas medel i direkt proportion till hur mycket externa bidragsmedel från finansiärer som ej tillåter full kostnadstäckning de förbrukat det senaste bokslutsåret (bokslutet 2022 utgör grund för tilldelningen 2024). Tilldelningen är automatisk och kräver inget äskande. OH-kompensationstilldelningen är oberoende av vilken nivå på OH-uttaget finansiären som mest tillåter och även av den faktiska OH som institutionen debiterar. De nya FUF-fördelningsprinciperna har använts i den budget som Områdesnämnden beslutade vid sitt möte den 30/11 och det finns skäl att återkomma till frågan om hur stor avsättningen till OH-kompensationssystemet ska vara framöver. Avsättningen som gjorts för 2024 är relativt modest i förhållande till den fasta och prestationsbaserade tilldelningen.

Det huvudsakliga skälet till att vi beslutat om OH-kompensationssystemet är att vi vill undvika att lärare eller forskare, av budgetmässiga skäl, inte får stöd av sin institution/motsvarande för ansökningar om prestigefulla bidrag där finansiären ej tillåter full kostnadstäckning. Om det ändå, trots möjligheten till OH-kompensation, är så att institutionen inte anser sig ha möjlighet att tillåta en ansökan med hänvisning till den ekonomiska situationen så ska institutionen/motsvarande rådgöra med dekanus i frågan (läs Rektors beslut Riktlinjer för medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt). De så kallade excellensbidragen, som oftast inte medger full kostnadstäckning, är av stor strategisk vikt för Stockholms universitet då de bidrar starkt till en positiv utveckling av våra akademiska miljöer. Jag menar nog att sådana bidrag inte bara är en stor tillgång för forskningen och verksamheten i stort utan också i de alla flesta fall är långsiktigt positiva för ekonomin även utan en krona i OH. 


Mina sex år som dekan för den Naturvetenskapliga fakulteten
Mina sex år som dekan går nu i rask takt mot sitt slut. Det har varit en fantastisk tid förvisso med många svåra utmaningar men också med många framgångar och glädjeämnen. Jag har uppskattat samarbetet med prefekter och föreståndare och med alla medarbetare – vi är för närvarande runt
1 700 på fakulteten. Den siffran är något lägre än när jag tog över som dekan, vilket har med ekonomi-i-balans att göra och de ekonomiska realiteter som ligger bakom det projektet (starkt ökade hyror etcetera). Detta har begränsat rekryteringsmöjligheterna för alla typer av befattningar och särskilt rekryteringen av doktorander. Det senare är olyckligt men vi ser glädjande nog tecken på att doktorandrekryteringen nu ökar igen.  Vi har också flyttat den verksamhet som rymdes inom Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik till den Humanistiska fakulteten. Här har fakulteten fortsatt en stor och viktig uppgift i att tillse att vi får en stark och ändamålsenlig utbildning av lärare i våra ämnen till grundskola och gymnasium.

Det är med glädje jag kommer att se tillbak på tiden som dekan för den Naturvetenskapliga fakulteten och allt vad det inneburit av samarbeten inom universitets- och områdesledningar och med de många delar av områdets verksamhet som jag kommit i direkt kontakt med under de sex åreen.
Samarbetet mellan fakultetsledningen och den centrala universitetsförvaltningen har utvecklats och förbättrats över tid även om det finns kvarvarande utmaningar och områden där våra målsättningar inte sammanfaller helt och fullt. Jag menar dock att samarbetet förbättrats avsevärt och särskilt under den allra senaste tiden. Ett exempel här är lokaloptimeringsprojektet där vi går helt i takt när det gäller ambitionen att minska universitets hyreskostnader och därmed skapa större utrymme för utbildning och forskning.  Avslutningsvis vill jag rikta ett alldeles särskilt och varmt tack till Områdeskansliet för ett helt enastående stöd och för er professionella och kompetenta hantering av tusentals ärenden av mycket skiftande karaktär. Utan er hade jag inte klarat det här! Nu får vi en ny områdesnämnd med ett nytt arbetsutskott som kommer att ledas av nuvarande prodekan, Lena Mäler, i hennes nya roll som dekan. Martin Jakobsson kommer att bli ny prodekan. Jag önskar den nya ledningen och hela den Naturvetenskapliga fakulteten lycka till i fortsättningen!

 

Tack för mig! God Jul och Gott Nytt År!

Henrik