Bodil Elmhagens forskargrupp undersöker hur mängden småvilt – arter som rödräv, mård, skogshare, fälthare, tjäder och orre – varierar och långsiktigt påverkas av klimatet, men också av samspelet arter emellan. Vad händer till exempel med de mindre arterna när det större lodjuret återkoloniserar ett område, och händer samma sak vid olika klimat? Vad innebär ett varmare klimat för skogsharen, som med sin vita vinterpäls är kamouflerad för rovdjur bara om marken är snötäckt?
Det är en utmaning att undersöka skeenden under flera decenniers tid, men det är möjligt tack vare medborgarforskning, data som samlats in av allmänheten. Elmhagens forskargrupp använder data som samlats in av jägare i Sverige och Finland på frivillig basis under 60 respektive 30 års tid. Årliga avskjutningsrapporter och viltinventeringstransekter genererar index som gör att man kan följa viltpopulationernas utveckling och analysera orsaker till de förändringar som sker.
Det är kunskaper som behövs för att förvalta det jaktbara viltet på ett hållbart sätt och bevara djurlivet i skog och mark. Svenska Jägareförbundet, som ansvarar för delar av viltförvaltningen i Sverige och sammanställer jägarnas avskjutningsrapporter, är en viktig samverkanspartner i projektet. Elmhagen delar numera sin tid mellan den egna forskningen på Stockholms universitet och en tjänst som forskningskommunikatör på förbundet.
"Inom viltförvaltningen finns ett sug efter fakta och objektiva kunskapsunderlag. Hur når man önskade mål? Vad måste beaktas? Data samlas in och man vill se dem användas. Som forskare får man genom samverkan tillgång till data och bättre insikt i de frågor förvaltningen behöver svar på"
Bodil Elmhagen
