Forskning

korall

Forskning

Forskningen vid Naturvetenskapliga fakulteten täcker breda kunskapsområden: från atomkärnans elementarpartiklar till universums yttersta gränser; från cellens sinnrika mikrokosmos till havens komplexa ekosystem. Kanske är det just kombinationen av bredd och djup som resulterar i forskningsframgångarna. Flera av fakultetens institutioner ligger bakom upptäckter och vetenskapliga genombrott som får erkännande världen över.

Två gotlandsstövare. Foto: Anders Lekander

Inaveln ökar snabbt i de svenska hundraserna

Inavel och förlust av genetisk variation ökar oroväckande snabbt i de hundraser som har sitt ursprung i Sverige. Huvudorsaken är att allt för få hundar används i avel.

johan lind

Hur intelligenta är hundar och andra djur egentligen?

Johan Lind docent i etologi förklarar djurs beteende och intelligens i nyhetsmorgon i TV4.

camille

Camille Parmesan - 2018 års Gordon Goodmanföreläsare

I jordens historia har det skett fem stora massutdöenden och just nu är vi på god väg mot ett sjätte. Och det går fort, mycket fort. Det är viktigt att vi förstår vad som är på väg att hända och det är här som Camilles Parmesans forskning kan hjälpa oss.

Fibbla och bastardvärmare.

Flyttfåglar, insekter och växter anpassar sig olika mycket till klimatförändringar

Ett varmare klimat har lett till att växters blomning och flyttfåglars ankomst sker tidigare på året än förut. Nu visar en global studie också att förändringen i tajmingen mellan växter och djur som är beroende av varandra går allt snabbare.

Torka

Torka slår först mot vattendragen, sedan jordbruket

En ny studie visar att torka utvecklas långsamt och har mångfacetterade och fördröjda effekter. Det blir svårare att direkt se konsekvenserna.

ubåt

Premiär för unik forskningsubåt

Den 22 augusti var det premiär för en unik undervattensfarkost i Gullmarsfjorden utanför Lysekil på Västkusten.

island

Gå inte på det varma gräset!

På Island måste man vara försiktig var man sätter fötterna så att man inte bränner sig på det varma gräset. Hur gräs kan tåla så höga temperaturer och om det då också är sämre på att tåla kyla faschinerar Aelys Humphreys.

xeno

Världens största detektor för mörk materia, XENON1T, når ny känslighetsnivå

Det internationella forskarlaget XENON, med medlemmar från Stockholms Universitet, har byggt världens mest känsliga detektor för mörka materian. Efter att ha tagit data under mer än ett år är forskarna redo att presentera nya resultat.

Gina desouni

Hydrologins historia

Professor Gia Destouni intervjuas för att lyfta upp hur samhället kan utveckla en historisk vattenkunnighet och integrera denna i undervisning, forskning och samhällsplanering för att förbättra kunskapen om våra vattenresurser.

Kjell Grip

Kjell Grip, 79, har tagit sin doktorsexamen!

Det är aldrig försent att ta doktorsexamen. Det är Kjell Grip på DEEP ett levande exempel på. Han har nämligen disputerat nu och avhandlingen visar bland annat att naturvården till havs i Sverige började långt senare än den på landsidan.

Ellen

Hur mår blåstången i Östersjön?

Brunalgen blåstång har gått från marina förhållanden in till den lägre salthalten i Östersjöns bräckta vatten och tvingats anpassa sig. Se Ellen berätta om sin forskning på dessa arter i Östersjön.

Fibbla och bastardvärmare.

Flyttfåglar, insekter och växter anpassar sig olika mycket till klimatförändringar

Ett varmare klimat har lett till att växters blomning och flyttfåglars ankomst sker tidigare på året än förut. Nu visar en global studie också att förändringen i tajmingen mellan växter och djur som är beroende av varandra går allt snabbare.

Tumor cells

Protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmen

En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem.

Ovan t.v. visar bananflugor som matats med självlysande bakterier. Om immunförsvaret inte fungerar korrekt så kan bakterierna ta sig igenom tarmväggen och sprida sig i flugan. Ovan t.h. visar var Nub-PB (grönt) och Nub-PD (rött) produceras i bananflugstarmen. Dessa fungerar som gas-, respektive bromspedal, för att immunförsvaret effektivt ska angripa patogener utan att orsaka för stor skada på bananflugans egna vävnader.

Molekylär regulator håller immunförsvaret i balans

Immunsystemet måste kunna skilja på vän och fiende, och det måste kunna stängas av lika snabbt som det kan slås på. En forskargrupp vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet har nyligen upptäckt en ny mekanism som celler i tarmväggen använder för att öka och minska aktiveringen av immunsystemet.

Foto Malin Stenberg

Ett saltare Nordatlanten startade golfströmmen i slutet av en period med hög växthuseffekt

En drastisk förändring av cirkulationen i ytvattnet i norra Atlanten inträffade för 34 miljoner år sedan eftersom ytvatten blev tillräckligt salt för att börja sjunka. Detta resulterade i ökade utsläpp av koldioxid i atmosfären.

fågel

Smartare av att umgås i större grupper

Kråkor som lever i stora grupper är bättre på att lösa problem än fåglar i mindre flockar, enligt en ny australisk studie. Forskarna fann även att smartare honor är bättre mödrar.

Brudbröd en av de arter som minskar. Foto: Sara Cousins.

Betesdjur hjälper till att uppnå Sveriges miljömål

Vi behöver kött- och mjölkproducenter för växternas skull. Det är betesdjuren som gör det möjligt att ha kvar en levande skärgård och blomstrande ängar.

månadens alumn

Hon är nyfiken på hur kroppen fungerar

”Alla behöver äta och maten påverkar alla.” Så förklarar månadens alumn, näringsfysiologen Kristina Andersson, dagens stora intresse för kost.

Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi miljö och botanik

”Helt förändrat vår förståelse”

En vetenskaplig publikation får en fin utmärkelse. En av författarna till artikeln var professor Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet. Artikeln prisas för att den haft så stor betydelse för havsforskning och förståelsen av övergödning.

snö

Antarktisexpedition på väg till Drottning Mauds land

Drottning Mauds Land är till stor del täckt av Öst Antarktis istäcke. Isen är så tjock, att bara de högsta bergstopparna, så kallade nunataker, skjuter ut genom isen.

fysik

”Fysiker är coolare än rockstjärnor”

Svarta hål i universum, årtionden av teorier och grubblande fysiker i labbmiljö. Frågar man eleverna på Rudbecks gymnasium i Sollentuna utanför Stockholm så är forskarna de riktiga stjärnorna. SvD följde med Nobelpristagarna i fysik på ett skolbesök. (artikel från SvD 14 dec 2017 av Jani Pirttisalo Sallinen)

isberg

Spår i havsbotten visar hur känslig delar av Antarktisisen är

Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp och drog sig tillbaka i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan.

grönland

Nordens glaciärer smälte snabbare av aska

Vulkaners aska fick senaste istidens glaciärer att smälta snabbare. Det menar en ny studie med forskare från Stockholm universitet.

gravitation

Kolliderande neutronstjärnor ger gravitationsvågor, ljus och guld

Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

KAW

Världsledande forskare inom Life Science talade på KAWs 100-årsjubileum

Med anledning av att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse firar 100 år i år så hölls det den 15 september ett symposium i Aula Magna med flera världsledande forskare inom Life Science. Hela symposiet filmades.

Kevin Andersson

Kevin Anderson - problemet med negativa utsläpp

Innan årets Gordon Goodmanföreläsare,* professor Kevin Anderson, inleder sin föreläsning så reflekterar jag lite över det som skrivits om honom. Han är en av Storbritanniens mest erkända och uppmärksammade klimatforskare, har lång erfarenhet av att kommunicera klimatvetenskap till beslutsfattare, näringsliv, civila samhället och har själv inte flugit på 12 år samt tog tåget till Kina en gång trots att det tog 11 dagar. Kevin lever sannerligen som han lär.

fågel

Medborgarforskning: Nya appen "Fågelbär"

Fåglar kan hjälpa till med fröspridning som är avgörande för bär och andra växters utbredning. En ny app framtagen av forskare från DEEP ska hjälpa allmänheten att rapportera in iakttagelser om just fåglar och vilka bär de äter.

Växter kan motverka effekter av övergödning. Foto: Joakim Hansen

Östersjöns undervattensdjungler ger mer badvänligt vatten

När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten.

Bakterien Thermus thermophilus lever i varma källor. Foto: Peter Brzezinski

Bakterier från varma källor löser ämnesomsättningens mysterium

Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

Forams

2017 års Bert Bolinföreläsning för klimatforskning

Den 18 maj höll Thomas Cronin årets föreläsning. Missade du den? Då har du chansen att se den i efterhand.

galax

Första bilderna av galax som kröker ljus från supernova

En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen. Observationerna visar på en lovande ny teknik för att testa teorier för universums accelererande expansion, om gravitationen och om fördelningen av mörk materia i universum.

Säl

Antarktis smältande is saktar ner cirkulationen i världshaven

Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publicerats i tidskriften Nature Communications.

Saturnus

Sju av tio citerade svenska artiklar inom astronomi har anknytning till Stockholms universitet

Tidningen Populär Astronomi har för 6e året i rad skapat en lista över de mest citerade svenska artiklar inom astronomi och relaterade områden. Listan toppas överlägset av forskare från Stockholms universitet.

Sediment

Inlandsisens smältvatten löser klimatgåta

Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.

Digital höjdmodell som visar Norrströms avrinningsområde.

Artikel uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsbrev

En vetenskaplig artikel av Gia Destouni från Institutionen för naturgeografi har uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsbrev Science for Science for Environmental Policy.

Max IV

MAX IV ska ge världsledande forskning

Utanför Lund öppnar sommaren 2016 MAX IV-laboratoriet där man kommer att kunna studera strukturer på nanonivå (en miljarddels meter) molekyl för molekyl, atom för atom och hur de rör sig och uppför sig tillsammans.

S Hawkings

Stephen Hawking i Stockholm: Svarta hål är inte så svarta

Det finns en väg ut ur svarta hål. Det var budskapet när professor Stephen Hawking talade i Stockholm inför 3 000 åhörare på måndagen.

is

Störning i Golfströmmen kan leda till storskalig avkylning i Europa

Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen.

galax

Data från AlbaNova-teleskopet i ny avhandling om supernovor

I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm.

galax

Forskare kan ha upptäckt ny typ av galax

Forskare har hittat två galaxer som verkar bestå av enbart väte och helium. Galaxer som saknar tyngre ämnen än väte och helium har aldrig observerats tidigare.

plast

Stort medieintresse för Baltic Eyes nya rön om mikroplast

Baltic Eye-forskaren Katja Broegs nya rön om mängden mikroplast från kroppsvårdsprodukter som årligen släpps ut i Östersjön fick stor medial uppmärksamhet när de presenterades i veckan.

Molekyler

Röntgenlaser ger ögonblicksbilder av fotokatalys

En ny studie av ljusaktiverad katalys kan bidra till utvecklingen av kemisk lagring av solenergi. Studien, som nu publiceras i Nature, är ett resultat av ett brett internationellt forskarsamarbete kring ultrasnabb reaktionsdynamik. Forskare vid Fysikum har bidragit med kvantkemiska beräkningar som visar vad som händer i reaktionen.

Molekyl

En molekyl föds

Hur går det till när en molekyl skapas? I en studie som publicerades i Science Express den 12 februari fångar vi med hjälp av en röntgenlaser ögonblicket då två atomer möts och skapar en ny bindning mellan dem på vägen till en ny molekyl.

Alisdar

Grundvatten-förändringar kan vara tecken på kommande jordbävning

Tio år efter tsunamikatastrofen finns det ännu inget säkert sätt att förutse själva jordskalvet som sätter igång en tsunami. Nu visar ett svensk-isländskt experiment en metod som kanske skulle kunna fungera som jordbävningsvarning.

Illustration av satelliten MATS

Ny svensk forskningssatellit ska studera vågor i atmosfären

Atmosfärsfysikgruppen på Meteorologiska institutionen leder det vetenskapliga arbetet med ett nytt svenskt satellitprojekt, kallat MATS. Satelliten kommer att skickas upp 2017 och ska undersöka vågor i atmosfären.

Konstnärlig bild av en vattendroppe som träffas av en enskild puls från röntgenlasern. Dropparna kyls snabbt när de faller i vakuum. Den undre droppen har här redan kristalliserat till is. Genom att klassificera spridningsmönstren från separata droppar kunde vattnets struktur bestämmas ned till -46˚C, vilket är under den homogena kristallisationstemperaturen vid -41˚C.  Bild: Greg Stewart, SLAC (omslaget av Nature volym 510, utgåva 7505).

Vattnets struktur vid -46 ˚C beskrivs i Nature

Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.

Askö

Östersjöns medicinska problem

Det bor ungefär 90 miljoner människor i Östersjöregi­onen som släpper ut sitt avloppsvatten i havet, berättar Lena Kautsky, chef för Askö marinbiologiska laboratorium längst ut i Trosa skärgård.

Oden

Med Oden till Norra ishavet sommaren 2014

I sommar kommer en internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden att bege sig till Norra ishavet. Sammanlagt kommer ett 80-tal forskare att bla studera klimatförändringar och hur Arktis bildades.

Illustration av gravitationslinsfenomenet där ljusstrålar 
från blazaren B0218+357 når oss via två olika långa vägar.
Credit: NASA's Goddard Space Flight Center

Gravitationslins studerad i gamma-strålning

Ett internationellt forskarteam har för första gången med hjälp av ett rymd-teleskop (Fermi-satelliten) kunnat studera en gravitaionslins medhjälp av gamma-strålning. Forskningen öppnar nya möjligheter för att studera detaljer i jetstrålar från kvasarer men också en ny möjlighet att mäta universums expansion.

2 500 meter djupt hål i isen vid Sydpolen.

Svenska forskare gör årets fysikgenombrott

Svenska forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

Rymden

Kosmisk explosion blottar brister i teorier om universum

Ett internationellt forskarlag med deltagare från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet har mätt en av de mest kraftfulla explosioner universum kan frambringa och observationerna ställer de mest etablerade teorierna på ända.

Ylva tittar på bananflugor som sövs ned med koldioxid för att dom ska ligga stilla Foto: Per Nordström

Insektsforskare besöker Cornell University

Hur kan insekter stanna i utvecklingen när de övervintrar? Kan det hjälpa oss att förstå åldrandet? Mellan den 12-15 oktober så åker 13 forskare från Stockholms universitet till USA för att delta i en vetenskaplig konferens om insekter.

Bennet ön från luften omgiven av packis foto NASA

Forskningsexpedition till ryska Arktis

Forskningsexpeditionen till ryska Arktis är den sista pusselbiten i ett forskningsprojekt som undersöker den tektoniska utvecklingen norr om Sibirien.

Periodiska systemet

Forskare uppdaterar det periodiska systemet

Brom kommer aldrig se likadant ut igen i kemiläroböcker tack vare en ny uppdatering av dess atomvikt som forskare på Stockholms universitet delvis ansvarar för.

Elfvik

Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst

Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE.

LARS

Unik studie visar ljusets (om)väg genom galaxerna

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och har funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut än de egentligen är.



g

Medelhavsklimatet i fokus vid ny svensk-grekisk forskningsstation

Stockholms universitet har länge varit starkt inom klimat- och miljöforskning. Forskningen stärks nu då en ny forskningsstation invigs i Grekland.

Norrsken är vanligt i polarområdena Foto Sven Lidström

IceCube

IceCube är ett högenergi-neutrinoteleskop nära sydpolen, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare från olika länder bla Sverige. Av dessa spelar forskare från Stockholms universitet en viktig roll.