Svenska Dagbladet 29 mars -Isen på den östra delen av Antarktis har länge betraktats som stabil. Men nyupptäckta rörelser i en av kontinentens stora glaciärer ger en oroande bild. – Man kan se att farliga saker pågår nu, men det är svårt att bedöma hur farliga de är, säger glaciologen Per Holmlund vid Stockholms universitet.

Hur ska vi designa städer i framtiden och vilka miljöer är viktiga för att vi ska kunna leva och må bra? Grönområdens effekt på vårt välbefinnande har studerats i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Under hela livet utsätts människor för komplexa blandningar av mer eller mindre farliga kemikalier. Hur påverkar det oss och vad bör göras? Professor Christina Rudén har överlämnat en rapport till regeringen.

Xbrane Biopharma är ett lovande bioteknikbolag med rötterna vid Stockholms universitet. Går allt som planerat blir bolagets första läkemedel godkänt 2021.

Små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållande kan leda till kraftigt ökad risk för harpest hos människor.

Forskare i Stockholm och Lund har tillsammans med forskare i USA hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria.

Vanligt vatten är en mycket speciell vätska med hög kokpunkt och ytspänning. Dess egenskaper bestäms av hur vattenmolekylerna binder till varandra i så kallade vätebindningar, som även påverkar exempelvis biokemiska processer och molnbildning.

Stockholms och Helsingfors universitet inleder nytt samarbete inom arktisk forskning, kallat Arctic Avenue.

Under det senaste decenniet har permafrosten blivit 0,3 °C varmare visar en ny studie i Nature Communications.

Moln är ett viktigt, anmärkningsvärt inslag i vår atmosfär. De omfördelar vatten genom nederbörd och de påverkar planetens yttemperatur genom att absorbera, reflektera och till och med utsända strålning. Ytemperaturen vid Nordpolen kan ändras med flera grader beroende på om det finns moln eller inte!

Hur många här är från Blackebergs gymnasium? inleder Max och ett trettiotal händer sträcks upp. Max är inbjuden för att berätta om AI, artificiell intelligens.

Stabiliteten i några av världens största skogar och därmed det globala klimatet påverkas av ett begränsat antal internationella investerares ekonomiska aktiviteter. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum vid Stockholms universitet.

Johan Lind docent i etologi förklarar djurs beteende och intelligens i nyhetsmorgon i TV4.

En ny studie visar att torka utvecklas långsamt och har mångfacetterade och fördröjda effekter. Det blir svårare att direkt se konsekvenserna.

Den 22 augusti var det premiär för en unik undervattensfarkost i Gullmarsfjorden utanför Lysekil på Västkusten.

Det internationella forskarlaget XENON, med medlemmar från Stockholms Universitet, har byggt världens mest känsliga detektor för mörka materian. Efter att ha tagit data under mer än ett år är forskarna redo att presentera nya resultat.

Professor Gia Destouni intervjuas för att lyfta upp hur samhället kan utveckla en historisk vattenkunnighet och integrera denna i undervisning, forskning och samhällsplanering för att förbättra kunskapen om våra vattenresurser.

En ny mekanism för reglering av stamceller i tarmen hos bananflugor har hittats av forskare vid Stockholms universitet. Dessutom upptäcktes att ett visst protein kan bromsa tumörers tillväxt i tarmvävnad. Ökad kunskap om dessa mekanismer kan lära oss mer om hur sjukdomar i människans tarm uppstår och bidra till utvecklingen av nya läkemedel för att bota dem.

Immunsystemet måste kunna skilja på vän och fiende, och det måste kunna stängas av lika snabbt som det kan slås på. En forskargrupp vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet har nyligen upptäckt en ny mekanism som celler i tarmväggen använder för att öka och minska aktiveringen av immunsystemet.

En drastisk förändring av cirkulationen i ytvattnet i norra Atlanten inträffade för 34 miljoner år sedan eftersom ytvatten blev tillräckligt salt för att börja sjunka. Detta resulterade i ökade utsläpp av koldioxid i atmosfären.

Kråkor som lever i stora grupper är bättre på att lösa problem än fåglar i mindre flockar, enligt en ny australisk studie. Forskarna fann även att smartare honor är bättre mödrar.

Vi behöver kött- och mjölkproducenter för växternas skull. Det är betesdjuren som gör det möjligt att ha kvar en levande skärgård och blomstrande ängar.

”Alla behöver äta och maten påverkar alla.” Så förklarar månadens alumn, näringsfysiologen Kristina Andersson, dagens stora intresse för kost.

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

En vetenskaplig publikation får en fin utmärkelse. En av författarna till artikeln var professor Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet. Artikeln prisas för att den haft så stor betydelse för havsforskning och förståelsen av övergödning.

Drottning Mauds Land är till stor del täckt av Öst Antarktis istäcke. Isen är så tjock, att bara de högsta bergstopparna, så kallade nunataker, skjuter ut genom isen.

Svarta hål i universum, årtionden av teorier och grubblande fysiker i labbmiljö. Frågar man eleverna på Rudbecks gymnasium i Sollentuna utanför Stockholm så är forskarna de riktiga stjärnorna. SvD följde med Nobelpristagarna i fysik på ett skolbesök. (artikel från SvD 14 dec 2017 av Jani Pirttisalo Sallinen)

Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp och drog sig tillbaka i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan.

Vulkaners aska fick senaste istidens glaciärer att smälta snabbare. Det menar en ny studie med forskare från Stockholm universitet.

Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

Med anledning av att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse firar 100 år i år så hölls det den 15 september ett symposium i Aula Magna med flera världsledande forskare inom Life Science. Hela symposiet filmades.

Innan årets Gordon Goodmanföreläsare,* professor Kevin Anderson, inleder sin föreläsning så reflekterar jag lite över det som skrivits om honom. Han är en av Storbritanniens mest erkända och uppmärksammade klimatforskare, har lång erfarenhet av att kommunicera klimatvetenskap till beslutsfattare, näringsliv, civila samhället och har själv inte flugit på 12 år samt tog tåget till Kina en gång trots att det tog 11 dagar. Kevin lever sannerligen som han lär.

Fåglar kan hjälpa till med fröspridning som är avgörande för bär och andra växters utbredning. En ny app framtagen av forskare från DEEP ska hjälpa allmänheten att rapportera in iakttagelser om just fåglar och vilka bär de äter.

När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten.

Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.

Den 18 maj höll Thomas Cronin årets föreläsning. Missade du den? Då har du chansen att se den i efterhand.

En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen. Observationerna visar på en lovande ny teknik för att testa teorier för universums accelererande expansion, om gravitationen och om fördelningen av mörk materia i universum.

Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publicerats i tidskriften Nature Communications.

Tidningen Populär Astronomi har för 6e året i rad skapat en lista över de mest citerade svenska artiklar inom astronomi och relaterade områden. Listan toppas överlägset av forskare från Stockholms universitet.

Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.

En vetenskaplig artikel av Gia Destouni från Institutionen för naturgeografi har uppmärksammats i EU-kommissionens nyhetsbrev Science for Science for Environmental Policy.

Utanför Lund öppnar sommaren 2016 MAX IV-laboratoriet där man kommer att kunna studera strukturer på nanonivå (en miljarddels meter) molekyl för molekyl, atom för atom och hur de rör sig och uppför sig tillsammans.

Det finns en väg ut ur svarta hål. Det var budskapet när professor Stephen Hawking talade i Stockholm inför 3 000 åhörare på måndagen.

Ett nytt klimatarkiv visar att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen.

I en ny doktorsavhandling om supernovor vid Institutionen för astronomi används bland annat data från AlbaNova-teleskopet. Teleskopet, som drivs av institutionen, sitter i kupolen högst upp på AlbaNova vid Roslagstull i Stockholm.

Forskare har hittat två galaxer som verkar bestå av enbart väte och helium. Galaxer som saknar tyngre ämnen än väte och helium har aldrig observerats tidigare.

Baltic Eye-forskaren Katja Broegs nya rön om mängden mikroplast från kroppsvårdsprodukter som årligen släpps ut i Östersjön fick stor medial uppmärksamhet när de presenterades i veckan.

En ny studie av ljusaktiverad katalys kan bidra till utvecklingen av kemisk lagring av solenergi. Studien, som nu publiceras i Nature, är ett resultat av ett brett internationellt forskarsamarbete kring ultrasnabb reaktionsdynamik. Forskare vid Fysikum har bidragit med kvantkemiska beräkningar som visar vad som händer i reaktionen.

Hur går det till när en molekyl skapas? I en studie som publicerades i Science Express den 12 februari fångar vi med hjälp av en röntgenlaser ögonblicket då två atomer möts och skapar en ny bindning mellan dem på vägen till en ny molekyl.

Tio år efter tsunamikatastrofen finns det ännu inget säkert sätt att förutse själva jordskalvet som sätter igång en tsunami. Nu visar ett svensk-isländskt experiment en metod som kanske skulle kunna fungera som jordbävningsvarning.

Atmosfärsfysikgruppen på Meteorologiska institutionen leder det vetenskapliga arbetet med ett nytt svenskt satellitprojekt, kallat MATS. Satelliten kommer att skickas upp 2017 och ska undersöka vågor i atmosfären.

Vattnets struktur förändras kontinuerligt mot den lokala strukturen i is när vätskan kyls djupt under sin fryspunkt. Det visar en ny studie i Nature där ett internationellt team, lett av forskare vid Stockholms universitet, använder världens första hårdröntgenlaser för att mäta vattnets struktur ner till -46˚C.

Det bor ungefär 90 miljoner människor i Östersjöregi­onen som släpper ut sitt avloppsvatten i havet, berättar Lena Kautsky, chef för Askö marinbiologiska laboratorium längst ut i Trosa skärgård.

I sommar kommer en internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden att bege sig till Norra ishavet. Sammanlagt kommer ett 80-tal forskare att bla studera klimatförändringar och hur Arktis bildades.

Ett internationellt forskarteam har för första gången med hjälp av ett rymd-teleskop (Fermi-satelliten) kunnat studera en gravitaionslins medhjälp av gamma-strålning. Forskningen öppnar nya möjligheter för att studera detaljer i jetstrålar från kvasarer men också en ny möjlighet att mäta universums expansion.

Svenska forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

Ett internationellt forskarlag med deltagare från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet har mätt en av de mest kraftfulla explosioner universum kan frambringa och observationerna ställer de mest etablerade teorierna på ända.

Forskningsexpeditionen till ryska Arktis är den sista pusselbiten i ett forskningsprojekt som undersöker den tektoniska utvecklingen norr om Sibirien.

Brom kommer aldrig se likadant ut igen i kemiläroböcker tack vare en ny uppdatering av dess atomvikt som forskare på Stockholms universitet delvis ansvarar för.

Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE.

Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och har funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut än de egentligen är.



Stockholms universitet har länge varit starkt inom klimat- och miljöforskning. Forskningen stärks nu då en ny forskningsstation invigs i Grekland.

IceCube är ett högenergi-neutrinoteleskop nära sydpolen, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare från olika länder bla Sverige. Av dessa spelar forskare från Stockholms universitet en viktig roll.