Naturvetenskapliga fakulteten

Du är här:
Start
Naturvetenskapliga fakulteten
Forskning

Skriv ut

Biologisk mångfald är grunden till allt liv på jorden

Forskning

Forskningen vid Naturvetenskapliga fakulteten täcker breda kunskapsområden: från atomkärnans elementarpartiklar till universums yttersta gränser; från cellens sinnrika mikrokosmos till havens komplexa ekosystem. Kanske är det just kombinationen av bredd och djup som resulterar i forskningsframgångarna. Flera av fakultetens institutioner ligger bakom upptäckter och vetenskapliga genombrott som får erkännande världen över.

Glycerol blir värdefulla kemikalier och energirik vätgas

Vätgas förväntas få en stor betydelse i ett framtida hållbart samhälle, då det kan ersätta fossila kolbaserade kemikalier i en lång rad tekniska processer som producerar väsentliga mängder koldioxid. Bland dessa finns järntillverkning (vätgas ersätter koks) och drivmedel för fordon, antingen direkt eller i konverterad form som metan eller metanol.

Går att utveckla billiga och ”gröna” metoder för att tillverka vätgas

Stort anslag för forskning om koldioxid på havsbottnar

Geologen Wei-Li Hong tilldelas 14 miljoner kronor från Ragnar Söderbergs stiftelse för att forska om hur mineralet silikat kan neutralisera koldioxid på havsbottnar.

Ska i labbet efterlikna tuffa förhållanden i djuphavet

Hans programvara har tagit livsvetenskaperna till en ny nivå

Det datorprogram som Erik Lindahls forskargrupp har utvecklat för att simulera livets molekyler, GROMACS, används världen över för att studera olika processer i våra celler. Själv nyttjar han programmet för att lösa en medicinsk gåta: hur kan ämnen som alkohol och narkosläkemedel sätta våra nervceller ur spel?

Hans datorprogram har blivit en världshit

Wallenberganslag till två matematiker vid universitetet

Stockholms universitet tilldelas två anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram för att rekrytera framstående forskare inom matematik.

Grattis till Josefin Ahlkrona och Matthew Kennedy

Ville Kaila tilldelas The Svedbergpriset

2021 års The Svedbergpris tilldelas Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet.

Ville Kaila tilldelas The Svedbergpriset

Två forskare vid Stockholms universitet får årets Human Frontier Science Program Award

2022 års Human Frontier Science Program Award har nu tillkännagivits och bland pristagarna finns två forskare på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Valentina Di Santo och Rhonda Snook får det prestigefyllda och konkurrenskraftiga forskningsanslaget som stödjer nya samarbeten mellan team av forskare som arbetar i olika länder.

Läs mer

Molekylärt samtal mellan celler kan förklara utvecklingen av allergi

Att tarmfloran spelar roll för risken att få allergiska sjukdomar vet vi. Men varför? Eva Sverremark-Ekströms forskargrupp kartlägger kommunikationen mellan tarmbakterier och immunceller. Forskningen visar bland annat att bakterierna tycks skicka avgörande meddelanden till immunförsvaret med nanosmå blåsor fyllda av molekyler.

Molekylärt samtal mellan celler kan förklara utvecklingen av allergi

Världens största rymdteleskop på plats i omloppsbanan

Äntligen. Efter 25 års planering har nu världens hittills största rymdteleskop, James Webb, nått sin omloppsbana i rymden. Teleskopet gör mätningar i infrarött ljus och kommer bland annat att kunna undersöka atmosfären på planeter i andra solsystem och se längre tillbaka i universums historia än någonsin tidigare.

Instrumentet är utvecklat i Sverige av forskare från bl.a. SU

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller.

Vägen mot nya behandlingar som är applicerbara på ALS

Banbrytande diabetesbehandlingar testas i kliniska försök på människor

Epidemin av typ 2-diabetes blir bara värre och värre. Tore Bengtsson vid Stockholms universitet har de senaste åren utvecklat tre nyskapande behandlingar, varav två nu ska testas i kliniska försök på människor.

Nytt sätt att sänka blodsockret vid diabetes

Risk för den marina miljön då förorenade sediment dumpas till havs

Stora mängder av ofta förorenade sediment fortsätter att dumpas i Östersjön – trots att det är förbjudet. En ny studie visar på inkonsekvens när undantag beviljas för dumpning och att praxis strider mot Sveriges miljömål.

Årligen dumpas cirka 10 miljoner ton muddrat sediment i Östersjön

Mohammad Morsali, en av forskarna bakom studien, visar hållbarheten på det nya ligninbaserade materi

Ligninbaserat material kan ersätta fossil plast och lim

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en resurseffektiv metod för att framställa nya ligninbaserade material. Dessa kan bearbetas genom uppvärmning och användas för att ersätta härdplaster och lim.

Ljus framtid för hållbara material

Kvantfysik, hjärnan och hållbara material fokus för nya Wallenberg Academy Fellows

Vad behövs för att överbrygga gapet mellan kvantmekaniken och Einsteins gravitationsteori? Hur påverkar upplevelser i övergången från barndomen till vuxenlivet risken för ångest? Hur kan man utveckla metoder för att på ett hållbart sätt återvinna framtidsmaterialet lignin?

Det är några av ämnena för Stockholms universitets Wallenberg Academy Fellows 2021

Mikrobiom skulle kunna skapa friska och klimattåliga grödor

En ny studie visar att äppelträd ärver sitt mikrobiom lika mycket som sina gener. Resultaten skulle kunna göra det möjligt att förädla frukter och grönsaker till att bli friskare och klimattåliga.

Torka, extrema väderhändelser, rekordtemperaturer och patogener hotar världens livsmedelsförsörjning

Coronenmolekyler bidrar till rymdens komplexa kemi

Kol är grunden för all organisk kemi och utgör livets byggstenar. Det finns en del bevis för att aminosyror och andra komplexa organiska molekyler kan bildas i rymden och spridas till planeter genom kometnedslag. Stora kolbaserade molekyler som coronen kan eventuellt bidra till skapandet av dessa organiska molekyler i rymden. Michael Gatchell har så länge han kan minnas haft ett intresse för hur universum fungerar. Här berättar han mer om sin forskning på Fysikums avdelning för Atomfysik och nya resultat som kan rita om bilden kring hur molekyler som coronen bidrar till rymdens kemi.

Coronenmolekyler bidrar till rymdens komplexa kemi

Marina mikroorganismer oväntat effektiva att binda metan

Mikroorganismer är oväntat effektiva på att binda metangas som läcker från havsbottnen ut i havet där den orsakar oönskade konsekvenser för miljön.

Det visar en ny studie av havsbottnar vid Svalbard.

Ylva Engström blir ny ordförande för SciLifeLab

Regeringen har beslutat att förordna professor Ylva Engström som ordförande i styrelsen för Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning, SciLifeLab.

Läs mer

Ny kunskap om ryggradsdjurens kognitiva evolution

Ny forskning visar att hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra under kognitiv evolution. Denna så kallade mosaikliknande hjärnevolution verifierades i ett selektionsexperiment med guppyfiskar (Poecilia reticulata) där storleken på hjärnans telencefalon, men inga andra regioner, skilde sig med 10 procent efter bara fyra generationer av riktat urval.

Fynden kan öka förståelsen om kognitiv evolution hos andra ryggradsdjur

Rädda planetens sötvatten och arterna under ytan

Det är kris för den biologiska mångfalden i sötvatten och sötvattens ekosystem. Förändringarna sker snabbare än man tidigare trott och mycket snabbare än på land, menar forskare i en ny studie.

Se filmer där Gia Destouni berättar

Ny kunskap leder närmare en möjlig cancerbehandling

Forskare vid Stockholms universitet har fått fram den första 3D-strukturen av en viss typ av jonpumpar som används för att upprätthålla rätt pH inuti celler. Upptäckten kan i framtiden leda till bättre läkemedel mot bland annat cancer.

Jonpumpen är en lämplig läkemedelskandidat

The Baltic Sea basin, with the limits of the Fennoscandian ice sheet and source and sink areas used

Hur gammal är Östersjöns havsbassäng?

Och hur har den egentligen bildats? Nya pusselbitar i berättelsen om Östersjöns utveckling under ytan.

Hur gammal är Östersjöns havsbassäng?

Ny kunskap för att förhindra svampinfektioner

Överväxt av jästsvampen Candida albicans kan orsaka en rad olika symptom, som uppblåst mage, klåda i underlivet, muntorrhet och vita beläggningar på tungan. Forskare försöker nu att ta reda på mer om organismen för att kunna förhindra och behandla infektioner.

Ny kunskap för att förhindra svampinfektioner

Nya lösningar för att minska koldioxidutsläpp

För att Sverige ska nå utsatt klimatmål om att bli fossilfritt till 2045 krävs nya, innovativa lösningar. Ett nytt projekt med forskare från bland annat Stockholms universitet ska utveckla gröna katalytiska metoder för att omvandla koldioxid till nya, hållbara material.

Läs mer om projektet

Matrester och fladdermusspillning från en vind. Foto: Sara Cousins

Forskare efterlyser observationer om fladdermöss

Har du sett en fladdermus? Då är forskarna i projektet BatMapper intresserade av att veta det. Syftet är att ta reda på hur fladdermöss påverkas av klimatförändringarna.

Så här gör du om du upptäcker fladdermöss

Naturen till hjälp för återhämtning

Hur ska vi designa städer i framtiden och vilka miljöer är viktiga för att vi ska kunna leva och må bra? Grönområdens effekt på vårt välbefinnande har studerats i en ny avhandling vid Stockholms universitet.

Grönområden är viktiga för hälsan

Hårdare tag mot kemikalieblandningar

Under hela livet utsätts människor för komplexa blandningar av mer eller mindre farliga kemikalier. Hur påverkar det oss och vad bör göras? Professor Christina Rudén har överlämnat en rapport till regeringen.

Ny rapport om cocktaileffekten

Spridning av könssjukdomar kan minska med hjälp av matematiska modeller

En ny avhandling från Matematiska institutionen vid Stockholms universitet visar matematiska och statistiska modeller för hur könssjukdomar sprids. Med hjälp av dessa kan vi bättre förstå hur vi kan minska risken för fortsatt spridning.

”Min forskning kan påverka och resultaten kan appliceras i verkligheten.”

Från akademisk framgång till växande läkemedelsbolag

Xbrane Biopharma är ett lovande bioteknikbolag med rötterna vid Stockholms universitet. Går allt som planerat blir bolagets första läkemedel godkänt 2021.

Läkemedelbolag med rötter vid Stockholms universitet

Bett av smittade myggor är en vanlig spridningsväg för harpest till människor. Foto: Mostphotos.

Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

Små förändringar i klimat och landskapets vattenförhållande kan leda till kraftigt ökad risk för harpest hos människor.

Ny metod har utvecklats för att förutsäga riskerna.

Strukturen hos den del av PMP1 som ”känner igen” malariamyggan. Illustration: Geoffrey Masuyer/SU

Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

Forskare i Stockholm och Lund har tillsammans med forskare i USA hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria.

Ny artikel i Nature Communications

Ytterby gruva på Resarö. Foto: Digitalmuseum

Upptäckterna i Ytterby gruva som bidrog till periodiska systemet

Sverige står sig imponerande starkt i antalet upptäckter av grundämnen. Mycket tack vare ett fynd av en mystisk, svart sten för mer än 200 år sedan i Ytterby gruva.

Vad fann man i den mystiska stenen?

En osedvanligt detaljrik inblick i vanligt vatten

Vanligt vatten är en mycket speciell vätska med hög kokpunkt och ytspänning. Dess egenskaper bestäms av hur vattenmolekylerna binder till varandra i så kallade vätebindningar, som även påverkar exempelvis biokemiska processer och molnbildning.

En osedvanligt detaljrik inblick i vanligt vatten

Att identifiera molnkärnor vid Nordpolen

Moln är ett viktigt, anmärkningsvärt inslag i vår atmosfär. De omfördelar vatten genom nederbörd och de påverkar planetens yttemperatur genom att absorbera, reflektera och till och med utsända strålning. Ytemperaturen vid Nordpolen kan ändras med flera grader beroende på om det finns moln eller inte!

Läs mer om forskningen

Max Tegmark faschinerade publiken i Aula Magna

Hur många här är från Blackebergs gymnasium? inleder Max och ett trettiotal händer sträcks upp. Max är inbjuden för att berätta om AI, artificiell intelligens.

Läs mer om föreläsningen

Banker och pensionsfonder har central roll för ett stabilt klimat

Stabiliteten i några av världens största skogar och därmed det globala klimatet påverkas av ett begränsat antal internationella investerares ekonomiska aktiviteter. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum vid Stockholms universitet.

Läs hela artikeln

Världens största detektor för mörk materia, XENON1T, når ny känslighetsnivå

Det internationella forskarlaget XENON, med medlemmar från Stockholms Universitet, har byggt världens mest känsliga detektor för mörka materian. Efter att ha tagit data under mer än ett år är forskarna redo att presentera nya resultat.

Läs mer om projektet

Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

IceCube

IceCube är ett högenergi-neutrinoteleskop nära sydpolen, som konstruerats och används i forskningssyfte av cirka 250 forskare från olika länder bla Sverige. Av dessa spelar forskare från Stockholms universitet en viktig roll.

Läs mer om projektet

Följ oss på Twitter!

Tweets by @Stockholms_univ